Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Nämndemannasystemet skall utvecklas – inte avvecklas”

Debatt
Publicerad: 2020-05-11 09:43

DEBATT – av Linda von Beetzen, förbundsordförande för Nämndemännens riksförbund, NRF

Nämndemännens Riksförbund (NRF) är en intresseorganisation som tillvaratar nämndemännens gemensamma intressen och består av 53 lokalföreningar spridda över hela landet. En av NRF:s främsta uppgifter att inom ramen för det av Regering och Riksdag beslutade nämndemannasystemet, verka för att nämndemannasystemet skall: utvecklas- inte avvecklas!

I dag fungerar nuvarande nämndemannasystem i allt väsentligt bra. Trots det finns det områden som måste få ökat fokus och utvecklas ytterligare. Senast dagens nämndemannasystem utreddes var 2017 (SOU 2017:85). Det finns således ett behov att utveckla och förbättra nämndemannasystemet för att bättre spegla dagens förutsättningar. Ett sådant område är att bredda basen för rekryteringen av nya nämndemän. Ett annat utvecklingsområde är föryngring av nämndemannakåren. I dag är medelåldern 59,2 år. Tidigare var medelåldern 57,2 år.

NRF noterar vidare att det kort tid efter ett nyval så är det, relativt sett, flera nämndemän som entledigas och/eller nämndemän som själva väljer att lämna uppdraget.  Detta beror sannolikt på: dålig information vid rekrytering om vad uppdraget innebär, dåliga arbetsvillkor, låga arvoden och dåliga ersättningsvillkor. NRF har genom förhandlingar med Domstolsverket ett flertal gånger försökt få stöd för nämndemännens arbetsvillkor, utan att få gehör. Regeringen bör därför skyndsamt agera i denna mycket viktiga fråga.

 Att vara nämndeman är ett svårt, viktigt och ansvarsfullt uppdrag. I det svenska rättsystemet gäller principen; ”hellre fria än fälla”. När den dömande nämnden inte är enig i ett domslut, kan det innebära att två av nämndemännen vill fria i skuldfrågan, en så kallad nämndemannadom. Vid dessa sällsynta domar ställs det stora krav på de dömande nämndemännens mod och integritet och våga stå upp för vad hen menar är den korrekta domen. Självfallet skall domen vara inom lagens ramar. I annat fall har juristdomaren och/eller nämndemännen gjort fel. I samband med rättens överläggning är det juristdomarens ansvar att inför nämnden redogöra för vad lagen säger. Det är relativt sällan nämndemännen röstar emot juristdomaren. I endast drygt 1 procent av alla tingsrättsdomar är utfallet så kallade nämndemannadomar. Dessa domar överklagas regelmässigt till högre instans som fastställer drygt 30 procent av domarna. 

Tyvärr framförs det ibland i debatten att hela nämndemannasystemet borde avskaffas. Emellertid konstateras det i flera statliga utredningar att nämndemannasystemets fördelar överväger dess nackdelar och att nämndemännen bidrar högst väsentligt till Sveriges oberoende domstolar.

NRF ställer sig bakom kraven på att ”nämndemannasystemet bör reformeras”, men då i betydelsen att nämndemannasystemet skall ”utvecklas”. Förbättringsområdena ligger främst inom frågor som rör: breddad rekrytering, fördjupad/förlängd utbildning, ökade arvoden och förbättrade ersättningar. Förbundsordföranden Linda von Beetzen säger: ”tillsammans måste vi våga, värna och utveckla nämndemannasystemet”.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.