Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Modernisera lagstiftningen angående ordningsvakter”

Debatt
Publicerad: 2021-02-15 10:42

DEBATT – av Sten Storgärds, jurist och näringspolitisk expert, Säkerhetsföretagen

Att jobba i en samhällsviktig sektor med uppdrag från det allmänna att skapa trygghet och säkerhet är inte alltid en enkel uppgift. Lagstiftningen har inte hängt med utvecklingen av brottslighet och otrygghet trots att ordningsvakter står under polisbefäl och arbetar med vissa begränsade polisära befogenheter. Lagen om ordningsvakter är nu 40 år gammal, från en tid då uppgifterna såg mycket annorlunda ut för många ordningsvakter.

Behovet av moderniserad lagstiftning för säkerhetsföretag och företagens medarbetare är överväldigande. Säkerhetsföretagen har nyligen tillfrågat medlemsföretagen om de hindras i sitt arbete av nu gällande lagstiftning. Svaren från företagen borde slå larm hos ansvariga politiker för att snabbare modernisera lagstiftningen. Ordningsvaktsutredningen som tillsatts inom regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet syftar till att ge ordningsvakter fler befogenheter för att avlasta polisen som i sin tur ska frigöras resurser att bekämpa den grova kriminaliteten. Varje dag som går med omodern lagstiftning för ordningsvakter är en onödig förlust i det arbetet.

För flera företag i branschen går det nämligen inte en enda dag utan att personalen hindras i sitt arbete av omoderna regler. 84 procent av branschen anger i Säkerhetsföretagens undersökning att deras personal begränsas minst en gång i veckan av omodern lagstiftning. En sjättedel av branschen har personal som av samma anledning hindras i sitt arbete varje dag, året runt. Personal såsom ordningsvakter begränsas exempelvis av hur deras förordnandeområden utformas av specifika rekvisit i ordningsvaktslagen.

Brottsligheten både ökar och blir allt grövre. Företagens totala kostnader för brottslighet överstiger nu 100 miljarder kronor om året enligt Svenskt Näringslivs undersökning. Enligt Svensk Handels trygghetsbarometer för år 2019 utsattes över hälften av landets livsmedelsbutiker för stöld eller snatteri och över trettio procent av kioskerna och gatuköken utsattes för hot eller våld vid stöld. Antalet anmälda brott har ökat med cirka tretton procent på tio år enligt Brottsförebyggande rådet. Samtidigt har utsattheten för hot ökat från under sex procent till över nio procent av befolkningen. Det är en utveckling i helt fel riktning.

Från Stockholms stad som ligger i framkant bland kommuner med upphandlade mobila ordningsvakter som på uppdrag av kommunen ökar tryggheten och säkerhet på olika platser i kommunen kommer allt fler signaler om att enkla reformer av ordningsvakters förordnandeområden måste genomföras snabbt. Allt för många ansökningar om ordningsvaktsområden nekas på grund av det omoderna utformandet av paragraf 3-områden i lagen om ordningsvakter.

De riksdagspolitiker som vill göra nytta och skapa förutsättningar för modernare trygghetsarbete på fler platser kan ta initiativ till att stryka rekvisiten ”särskilt” och ”väsentligt” i ordningsvaktslagens paragraf 3 redan nu. Tillåt också ordningsvakter att arbeta brottsförebyggande med trygghetsskapande uppgifter. Inte minst många kommuner har inte råd att behöva vänta tills lokala områden blivit för stökiga innan ordningsvakter får sättas in och vända trenden.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se