Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Medeltidsmentaliteten är djupt förankrad i vårt moderna 20-talssamhälle”

Debatt
Publicerad: 2020-03-26 11:36

DEBATT – av Helena Widinghoff, regissör och civilekonom och Izabelle Åman, författare, feminist och människorättsaktivist.

Det är något alldeles fantastiskt som händer mitt i den här krisen som COVID-19 fört med sig. Världen över ser vi medmänsklighet och solidaritet hos medborgare där stater sätter befolkningen i karantäner, stänger gränser och publika institutioner i desperat försök att kontrollera spridningen av viruset.

I Sverige lyfts forskare och experter dagligen fram i media och väldigt många är tacksamma för att vår regering lyssnar till deras råd angående de handlingar som bör vidtas i den kris vi befinner oss i nu. Vidare lyfts vår fantastiska sjukvårdspersonal som hjältar, det applåderas på balkonger i runt om i landet för att hylla dem. Vi framhåller vårdpersonalen som en av de viktigaste grundbultarna i vårt samhälle. Vi lyfter våra riskgrupper och många av oss håller avstånd till andra människor för att skydda de mest utsatta i den här pandemin. Folk sätter upp lappar i trapphus för att erbjuda hjälp till äldre och sjuka som inte bör gå ut. Folk anmäler sig som volontärer för att hjälpa till i vården. Restauranger erbjuder gratis hemkörning och backabranchen trendar – det är både rörande och oerhört fint hur människor i hela världen känner och stolt visar sin solidaritet och medmänsklighet när det krävs!

Minst lika viktigt är en annan grupp fått plats i media senaste tiden; de kvinnor och barn som nu världen över isoleras med män som utövar psykiskt-, fysiskt- och/eller sexuellt våld. Hashtagen #AntiDomesticViolenceDuringEpidemic trendar på sociala medier och vi kan läsa mängder av artiklar från världens alla hörn fyllda med statistik kring våld i nära relationer. Senast idag släppte 1000möjligheter och Unga relationer en smärtsam rapport om våld i unga relationer med nattsvarta konstateranden.

I krissituationer som till exempel naturkatastrofer, krig och epidemier tenderar våld i nära relationer öka, enligt WHO. WHO skriver bland annat att i Kina har polisanmälningar av våld i hemmet tredubblats under februari i år jämfört med samma period förra året. Februari var den månad då Kina var som värst drabbad av Corona-viruset.

Det här är normalt en grupp som lever med ständiga hot mot såväl hälsa som livet, med eller utan Corona-kris. Enligt WHO blir var tredje kvinna drabbad någon gång under sin livstid av fysiskt och/eller sexuellt våld. Vilket innebär det absolut största men också minst rapporterade människorättsövergreppen världen över.

Hur kommer det sig att de här människorna som utsätts för våld, hot och trakasserier får sina mänskliga rättigheter grovt kränkta, är så lågt prioriterade?
Hur kommer det att skatter kan sänkas och avdrag för något så banalt som poolrensning tredubblas (rot- och rutavdrag) samtidigt som resurser för att skydda utsatta kvinnor och barn lyser med sin frånvaro.

Det är ju inte sällan vi läser om hur kvinnor som mördats har anmält sin förövare dagar eller timmar innan de bragts om livet. Varför är det så svårt att hjälpa dem som förföljs och hotas av män?

Hur kommer det sig att de flesta kvinnojourer som finns för utsatta kvinnor och barn drivs ideellt? Statens uppgift, vår uppgift, är att se till att vi alla kan leva ett liv utan förtryck. Är det då inte anmärkningsvärt att just skydda kvinnor och barn från övergrepp av olika slag anses lika väl kunna ske på volontärbasis. Känslan av maktlöshet i frågan får en att mentalt färdas decennier och århundraden tillbaka i tiden där kvinnor i princip var rättslösa. En medeltidsmentalitet finns fortfarande djupt förankrat i vårt annars så moderna och väldigt jämställda samhälle när det kommer till mäns våld i hemmet.

Via feminismen ramlar vi i ämnet in på begrepp som ”patriarkat” och
”machokultur”. Man förklarar att bristen på skydd och effektiva rutiner för kvinnor och barn beror på att män har de största maktpositionerna i landet, i världen också för den delen. Man talar om att machokulturen är så stark och att däri ligger problemen med mäns våld mot kvinnor. Det är precis som att patriarket och machokulturen är en ursäkt för politiker och myndigheter att fortsätta sitt arbete med bristande kompetens. Vi har satt en gubbe på månen, vi kan operera människor i hjärnan men vi kan inte ta fram rutiner och skyddsåtgärder för så basala saker som att ge kvinnor och barn skydd undan män som utövar våld.

Det är därför av största vikt att dessa sociala konstruktioner omgående bryts ned och våldspreventiva åtgärder implementeras omgående. Det är dags att lägga undan skygglappar och ursäkter. Det är dags att år 2020 börja ta ansvar för alla människors rätt till en trygg vardag. Vi uppmärksammar dem i stormens öga men låter annars dessa kvinnor och barn möta det öde deras förövare fritt får avgöra.

Vi är övertygade om att det går att göra något åt det här problemet, det som krävs är mer handling och prioritering att sätta stopp för förföljelsen av kvinnor. Ett förstärkt rättsligt skydd och direkta åtgärder. Det krävs också att mäns problematik tas på allvar och att de insatser som krävs efterlevs.

Idag applåderar vi som skrivit artikeln för alla de politiskt aktiva som år efter år lämnar in förslag och motioner om att vi bör uppnå nollvision när det kommer till mäns våld i nära relationer, trots ständiga avslag från riksdagen. Vi applåderar för alla volontärer som osynligt kämpar för och räddar tusentals kvinnor och barn från våld, hot och mord varje dag. Vi applåderar för att vi nu vill se ett krafttag från politiker, Riksdag och Regeringens sida att finansiera kvinnojourer samt ge myndigheter rätt verktyg att skydda kvinnor och barn som far illa samt kunna vidta åtgärder mot män som brukar våld av olika slag i sina nära relationer.

Fotnot: Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 är en nationell stödtelefon för kvinnor som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp. Även närstående och yrkesverksamma är välkomna att ringa.
Stödtelefonen är öppen dygnet runt, året runt. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.