Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

LUF: Stoppa coronas skörd av onödiga konkurser

Debatt
Publicerad: 2020-09-16 08:18

DEBATT – av Karl Philip Nilsson, Ekonomiskpolitisk talesperson för Liberala ungdomsförbundet & Frida Gommel, juriststudent och medlem Liberala ungdomsförbundet

Den svenska konkursstatistiken har stigit i taket i sviterna av coronapandemin – antalet konkurser har totalt sett ökat med nio procent hittills i år. Runtom i Sverige ser vi företag med innovativa och konkurrenskraftiga affärsidéer som fallit offer för pandemin. På grund av den ineffektiva rekonstruktionslagstiftningen har företag med livskraftiga affärsidéer försatts i konkurs i onödan.  Samtidigt är möjligheterna för entreprenörer att få en andra chans på företagsmarknaden kraftigt begränsade, vilket riskerar att på sikt leda till ett stort kompetenstapp. Den ekonomiska krisen blottar en rad brister i den svenska insolvensregleringen. För att en långsiktig återhämtning av den svenska ekonomin ska vara möjlig krävs att politiskt initiativ tas till en rad reformer som stöttar entreprenörerna.

Insolvens – det vill säga betalningsoförmåga hos ett företag – beror inte sällan på att företagets affärsidé inte är tillräckligt konkurrenskraftig. I fall som dessa är det en samhällsekonomiskt effektiv lösning att verksamheten läggs ned och att det investerade kapitalet fördelas enligt reglerna i konkurslagen.

I det exceptionella läge som coronapandemin har försatt den globala ekonomin i har emellertid även många företag med en bärande affärsidé under de senaste månaderna försatts på obestånd.

Varje konkurs av ett företag som under normala omständigheter är välfungerande, men som inte har de ekonomiska musklerna som krävs för att klara sig genom en global pandemi, är en förlust för den svenska ekonomin. Nedläggningar av dessa företag kan till och med betraktas som onödiga, då det investerade kapitalet knappast kan göra större nytta någon annanstans givet omständigheterna.

En sista utväg för de entreprenörer som trots konkurshot vill kämpa för sitt bolags fortlevnad är att ansöka om rekonstruktion, som kan möjliggöra en räddning av företaget genom omstrukturering. Idealt hade det svenska rekonstruktionsinstitutet i den aktuella ekonomiska situationen fungerat som just detta skyddsnät. En rad brister i systemet har emellertid i många fall förhindrat en sådan effekt.

Kännedomen om företagsrekonstruktion som en möjlighet är förhållandevis låg bland svenska företag, särskilt i mindre och medelstora företag. I genomsnitt genomförs runt 200 rekonstruktioner per år, något som vida understiger det mål om 500 rekonstruktioner per år som sattes upp vid rekonstruktionslagstiftningens tillkomst 1996. För de företag som faktiskt genomgår en rekonstruktion är notan dessutom dyr; i en rapport från Världsbanken konstateras att det svenska insolvensförfarandet är mer kostsamt än i andra jämförbara OECD-länder.

Men inte bara rekonstruktionslagstiftningen utgör en brist i den svenska insolvensregleringen. För de hundratals entreprenörer som idag tvingas lägga ner sina verksamheter väntar en osäker framtid på den svenska marknaden. I Sverige är stigmat för företagare som misslyckas stor – såväl kulturellt som strukturellt. Detta trots att företagare som misslyckas med ett affärsprojekt ofta har skaffat sig värdefulla erfarenheter som kan komma till användning om de ges möjligheten att starta nytt.

Bland de brister som finns i nuvarande lagstiftning förtjänar det skatterättsliga företrädaransvaret att lyftas. Idag innebär regeln att företrädare för ett bolag, som inte senast på förfallodagen för skatteinbetalningen ansökt om konkurs eller rekonstruktion, blir personligt och solidariskt betalningsansvariga för företagets skatteskulder. Att en konkursansökan kommer in en dag för sent kan alltså leda till privata mångmiljonskulder. En skuldsättning som i praktiken omintetgör möjligheterna för företagaren att starta en ny verksamhet. Att ansvaret är solidariskt innebär dessutom att staten kan rikta betalningskrav mot den av företrädarna som förväntas ha störst möjlighet att betala – oavsett graden av personlig skuld.

En annan brist är möjligheterna till skuldsanering för näringsidkare, där det svenska regelverket utmärker sig internationellt. För att en näringsidkare skall beviljas skuldsanering krävs att de ekonomiska förhållandena i näringsverksamheten är enkla att utreda. I praktiken är det alltså lättare att få skuldsanering för oansvarig privat överkonsumtion, än för skulder som uppkommit i näringsverksamhet. I såväl USA som i en rad EU-länder är det betydligt enklare att få näringsrelaterade skulder avskrivna, och avbetalningsperioderna är inte sällan kortare och smidigare om skulderna härrör från näringsverksamhet.  Möjligheten till skuldsanering har en direkt påverkan på entreprenörens möjlighet att starta ett nytt företag.

Mot bakgrund av ovanstående presenterar Liberala ungdomsförbundet idag följande reformer, som både tar sikte på möjligheterna att rädda företag undan konkurs och stärker möjligheterna att som entreprenör få en andra chans:

Förenkla företagsrekonstruktonsregelverket och stärk medvetenheten bland framförallt små och medelstora företag om möjligheterna till rekonstruktion

Sänk kostnaderna för företagsrekonstruktioner genom att koncentrera rekonstruktionsärendena till färre och mer specialiserade domstolar. Genom att koncentrera ärendena till färre specialiserade domstolar ökar kompetensen, vilket även bör leda till en effektivare handläggning. Detta ligger även i linje med andra jämförbara länders lagstiftning.

Reformera det skatterättsliga företrädaransvaret

Stärk möjligheterna för skuldsanering för näringsidkare

Coronapandemin har blottat en rad brister i den svenska insolvenslagstiftningen. När konkursstatistiken når rekordhöjder är det hög tid för svenska politiker att reagera. För att möjliggöra för en långsiktig återhämtning av den svenska ekonomin är dessa reformer av den svenska insolvenslagstiftningen en nödvändighet.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.