Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Likabehandling av reportrar i domstol – viktig demokratisk rättighet hotad

Debatt
Publicerad: 2019-08-06 13:00
Nils Höglund

DEBATT – av Nils Höglund, civilingenjör och medborgarjournalist.

Den 1 juli 2019 trädde en ny bestämmelse i kraft, vilken kan komma att innebära att ”medborgarjournalister”, såsom bloggare, kommer att begränsas i sina möjligheter att rapportera inifrån rättegångsförhandlingar, medan “etablerade medier” sannolikt inte berörs. Bestämmelsens införande gick många förbi, trots att den påminner om det förslag, lex Lexbase, som förkastades vid den senaste grundlagsändringen.

Bestämmelsen[1] innebär att elektronisk utrustning som kan störa ordningen eller som kan användas för att ta upp bild inte får vara påslagen i rättssalen, vilket i praktiken omöjliggör direktrapportering på till exempel. Twitter. Rättens ordförande får besluta om undantag. Exempel på skäl för undantag som nämns i förarbeten är ”rapportering som sker som ett led i nyhetsförmedling, t.ex. för publicering i ett grundlagsskyddat medium, eller i något annat sammanhang av samhälleligt intresse”.[2] I brist på riktlinjer och allmän debatt riskerar bestämmelsen medföra att domstolar endast tillåter ”etablerade medier” att direktrapportera inifrån rättegångsförhandlingar.

Den tidigare föreslagna grundlagsändringen (”lex Lexbase”), som i vissa delar påminner om den aktuella bestämmelsen, gick bland annat ut på att tjänster som erbjöd allmänheten sökning bland brottmålsdomar, exempelvis tjänsten Lexbase, skulle förbjudas. Dock skulle liknande tjänster fortsatt kunna erbjudas till professionella aktörer såsom nyhetsredaktioner. Förarbetena angav att ”seriös, granskande journalistik” inte på något sätt skulle hämmas av regleringen. Förslaget fick uppmärksamhet bl.a. genom att f.d. hovrättslagmannen Krister Thelin skrev en essä i Kvartal med titeln ”Ny mediegrundlag: Ska lagen vara lika för alla?”.[3] ”Journalist” är inte en skyddad titel eller något staten bestämmer vem som är. En central del av kritiken mot det tidigare förslaget till grundlagsändring var att lagen ska vara lika för alla och att det inte ska göras skillnad på ”folk och folk”. Till slut skrotades förslaget.

Moderaternas Tobias Billström uttalade[4]:

– Vi lever i ett samhälle där etablerade medier kompletteras med medier som arbetar med plattformar på internet. Det är viktigt för oss i Alliansen att lagstiftningen behandlar alla journalistiska aktörer lika.

Medlemmar ur domstolarnas så kallade mediegrupp har givit signaler till ”etablerade medier” att de troligen kommer att få undantag under den nya bestämmelsen.[5] Jag har varit i kontakt med dessa medlemmar och föreslagit att mediegruppen ska ta fram riktlinjer eller exempel på hur rättens ordförande kan agera när någon utanför ”etablerade medier” önskar rapportera inifrån en rättegångsförhandling.[6]. Sådana riktlinjer eller framtagna exempel skulle minska risken för diskriminering av ”medborgarjournalister”. Min förhoppning var att mediegruppens medlemmar skulle visa ett stort intresse för allsidig rapportering av rättegångar genom att verka i denna fråga. Tyvärr verkar det inte finnas något intresse för att nu ta fram några sådana riktlinjer.

Det kan givetvis inte uteslutas att domstolar, även utan riktlinjer, i vissa fall kommer att tillåta exempelvis en bloggare att rapportera inifrån rättegångsförhandlingar. Detta riskerar då att avgöras utifrån vilket ”samhälleligt intresse” rättens ordförande tycker att bloggen har eller hur seriös eller journalistisk rättens ordförande tycker att bloggaren är. Det skulle innebära en värdering av hur bra journalistik eller i övrigt önskvärd rapportering ska se ut. För det svenska demokratiska systemet borde en sådan ordning framstå som främmande.

Bestämmelsen riskerar att få en avkylande effekt om en ”medborgarjournalist” inte på förhand vet om tillstånd kommer att ges för att rapportera inifrån en rättegångsförhandling. Den enskilde bloggaren kan ha lagt ner ett stort förarbete inför en rättegång, men skulle eventuellt få sitta med armarna i kors under förhandlingen medan konkurrerande ”etablerade medier” skulle kunna rapportera live på Twitter. Detta kan i förlängningen leda till en ökad misstro mot domstolar och därmed ökad polarisering i samhället. Det bör även nämnas att den nya bestämmelsen också kan få en avkylande effekt för ”etablerade medier”. Reportrar kan känna att en rapportering som är kritisk mot domstolen kan äventyra framtida tillstånd till att få rapportera inifrån rättegångsförhandlingar.

Efter framgången med den slopade grundlagsändringen har det nu kanske uppstått en ny rättighetsinskränkning för “medborgarjournalister”, där skillnad kan komma att göras på ”folk och folk”. Detta har i sådana fall skett bakvägen, genom domstolarna. Framtida inskränkningar för vanliga medborgares insyn i rättsväsendet lär nu även kunna bli lättare att genomföra om denna inskränkning blir verklighet.

Det har sedan gammalt ansetts vara av stor vikt att domstolarnas handläggning och beslut i största möjliga utsträckning är underkastade offentlig insyn.[7] Än är ett sådant ideal möjligt att upprätthålla. Detta förutsätter dock sannolikt att domstolarna genom exempelvis mediegruppen tar fram riktlinjer som utgör förslag till rättens ordförande om hur denne kan göra för att alla som vill rapportera inifrån rättegångsförhandlingar ska behandlas lika. Domstolarna är demokratins hjärta och där om någonstans bör man inte göra skillnad på ”folk och folk”. En sådan utveckling borde oroa oss alla.

Nils Höglund, civilingenjör och medborgarjournalist

Fotnoter: [1] Den nya bestämmelsen 9 d § i Rättegångsbalken 5 kap. lyder: ”Elektronisk utrustning som åhörare har med sig i rättssalen och som kan störa ordningen eller användas för att ta upp bild ska vara avstängd och undanstoppad. Om det finns skäl för det får rättens ordförande besluta om undantag.”

[2] Prop. 2018/19:81 s. 52 [3] https://kvartal.se/artiklar/ska-lagen-vara-lika-for-alla/ [4] https://www.svd.se/alliansen-stoppar-andrad-grundlag [5] https://twitter.com/lennartstrinaes/status/1156635041373532162?s=21 [6] https://twitter.com/nilsengineer/status/1156836462429724673?s=21

[7] Se ex. NJA 1990 s. 576


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se