Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Kriminalvårdens beslut skjuter oskuldspresumtionen i sank”

Debatt
Publicerad: 2020-03-03 09:50

DEBATT – av Torgny Jönsson, ordförande för föreningen Reclaimjustice

I en artikel publicerad på Aftonbladet debatt den 28 februari i år försvarar Kriminalvårdens Lennart Palmgren beslutet att förbjuda anhöriga till häktade personer att lämna ekonomiska bidrag den som är häktad. Ett obegripligt beslut där man med hänvisning till lagstiftning mot penningtvätt kränker oskuldspresumtionen. Såväl vad avser den häktade, och ännu ej dömde, som dennes anhöriga.

Kriminalvården har under lång tid ådragit sig kritik från bland annat JO, en kritik som i allt väsentligt pekar på omfattande brister i värdegrundsarbetet. Framförallt tycks det vara oklart för myndigheten att den som är häktad men inte har dömts för brott ska betraktas som oskyldig.

Såsom häktad men ännu ej dömd inskränks tillvaron, den personliga rörelsefriheten givetvis och kontakten med nära och anhöriga. Samtidigt får inte inskränkningar förekomma i större utsträckning än vad som är absolut nödvändigt. Denna del har helt gått förlorad när Kriminalvården tagit rygg på populisternas önskan om hårdare tag och strängare straff. Svensk kriminalvård gör inte skillnad mellan häktad och dömd, istället är alla intagna.

Beslutet att inskränka möjligheten för anhöriga till häktade personer att lämna ekonomiskt stöd skjuter oskuldspresumtionen i sank.

Det är inte Kriminalvårdens sak att agera finanspolis, det ankommer istället på de banker som tagit emot och hanterat överföringen att utreda eventuella misstankar om penningtvätt. Om banken fattar misstanke om att den anhörigas pengar härrör från brott är det bankens sak att agera. Inte Kriminalvårdens.

Redan av detta skäl är Kriminalvårdens beslut svårbegripligt eller menar Kriminalvården att varje svensk myndighet som tar emot insättningar förmedlade av hårt reglerade banker ska agera finanspolis? Ska anhöriga till häktade tillåtas betala el och hyreskostnader? Vilken typ av betalningar menar Kriminalvården att anhöriga till häktade personer ska tillåtas genomföra,  om någon i sådant fall vilken? Är det rent utav så att Kriminalvården i sin nya roll som biträdande finanspolis ska underrätta andra myndigheter och varna dessa från att ta emot betalningar från anhöriga till häktade personer?

Kriminalvårdens beslut utgör inte endast en kränkning av häktade personers rätt till utan kränker även alla anhörigas oskuldspresumtion. Inte minst visar det på ett synsättet där häktade jämställs med dömda.

Palmgrens resonemang kring pengars spårbarhet visar på ett oförnuft bortom det acceptabla. Varje krona som förs genom det svenska banksystemet är spårbar. Framförallt är det bankernas sak att genom god kundkännedom beivra eventuella försök att tvätta svarta pengar vita.

Efter att ha tillbringat 19 månader i isolering på svenskt häkte talar jag utifrån egen erfarenhet.  Möjligheten att kunna handla det mest nödvändiga för en inbiten snusare är snudd på livsuppehållande. Särskilt i en miljö som är psykiskt belastande bortom det begripliga för den som inte befunnit sig i samma situation.

Kriminalvårdens beslut att hindra anhöriga från att ge ekonomiskt stöd till häktade personer drar naturligtvis även ett löjets skimmer över penningtvättslagstiftningen. Erfarenhetsmässigt rör det sig om några hundralappar i månaden som i bästa fall räcker till snus och cigaretter.

Kriminalvårdens förklaring att man inte klarar skilja de bidrag som lämnas av staten från de medel som anhöriga skickar in utifrån är ren rappakalja.  Lämna en kulram till Kriminalvårdens ekonomiavdelning så klarar varje förskoleunge av att räkna ut vilka pengar som kommit varifrån.

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: