”Kreditupplysningsföretagen kan sköta kreditregister”
DEBATT – av Jan Kallberg, jur.kand. och fil.dr. verksam i USA
Den senaste tiden har det kommit krav på ett nationellt kreditregister som ett sätt att hantera en stigande överskuldsättning. Detta är särskilt problematiskt för kreditkort, konsumentkrediter och privatlån utan säkerhet. Även fastighetsbelåning är idag svårt att kvantifiera när enbart inteckningarnas belopp är kända men inte den underliggande belåningen.
Den viktigaste informationen är hur en kund sköter betalningarna och det löser inte ett nationellt kreditregister. Två personer med lika inkomster kan ha vitt skilda ekonomisk betalningsförmåga eftersom man inte får en bild över hur personen sköter sin ekonomi. Jag tror dock inte att lösningen sitter i att skapa en ny myndighet, nya lagar och nya sanktioner, som behöver en ny tillsynsmyndighet, utan allt detta kan marknaden lösa om man för en gångs skull slutade uppfinna hjulet på nytt.
Eftersom jag är verksam i utlandet jämför jag med de amerikanska kreditupplysningarna som är fokuserade på förut, nu och framtid istället för de svenska kreditupplysningarna som i huvudsak tittar bakåt. De amerikanska kreditupplysningarna ger en fullödigare bild av de totala engagemangen. I USA skickar varje kreditinrättning in information till kreditupplysningsföretagen om vad som en gång lånats eller ”kreditlimit”, aktuell skuld samt om avbetalning någon gång de senaste sju åren varit mer än 30 dagar sen. Det visar då samtidigt att betalningar sköts punktligt i 84 månader. Även lån som har löst och slutbetalats under dessa 7 år syns i upplysningen.
Varför är den lilla skillnaden så mycket mer information? Den ger en samlad bild av skuldsättningen och en kreditberedare kan se hur en potentiell kredittagare skött betalningarna av kreditkort, banklån, bolån och billån, om dessa finns, sedan sju år tillbaka. Det innebär inte att kredit nekas om det finns fläckar – för det finns en samlad bild över hur saker sköts till skillnad från Sverige som bara har datapunkter i form av betalningsanmärkning, taxerad inkomst och inteckning.
En faktor som inte tas upp är ofullständig information. Varför är det betydelsefullt? Vi antar att utlåning sker på en marknad där aktörerna har insikt om de förhållanden som omger transaktionerna. Det är inte fallet. Den information som en kredithandläggare har idag är ofullständig. Ofullständig information leder till att beslut tas som baseras på partiell information som kan missleda och bana väg för felsteg.
Några av världens största misstag och katastrofer var resultatet av ofullständig information. År 1914 trodde tyska kejserliga ledningen att de allierade hade förmågan att gå till strid men inte vilja – vilket var fel och startade första världskriget. År 1939 trodde tyska ledningen det motsatta – att de allierade hade viljan men inte förmågan och därför skulle vara passiva – vilket var fel och det startade det andra världskriget. Ofullständig information ger en partiell bild av de verkliga förhållandena och i Sverige har snarare den som söker ett lån ett informationsövertag över utlånaren.
Banker och andra kreditinrättningar har en begränsad bild över de sammanlagda ekonomiska engagemang som potentiella låntagare har. Den svenska kreditupplysningen ger uppgifter om hemvist, taxerade inkomster, fastighetsinnehav, betalningsanmärkningar samt vissa rättsliga handlingar. En långivare kan begära mer uppgifter men i slutändan bygger det på låntagarens ärlighet att en fullödig bild presenteras. Den begränsade information visar inte hur betalning skötts så länge inget betalningsföreläggande ingivits, de faktiska skulderna framgår inte, och den sammanlagda skuldbördan framgår inte vilket gör att kreditgivare kan fortsätta ge krediter fast låntagaren har en ohälsosamt hög skuldbelastning.
Det finns även en fördröjning som gör att taxeringsuppgifter bygger på tidigare års inkomster och handläggningstiden för betalningsföreläggande är idag långa. Risken med den svenska formen av kreditupplysning är att man är helt enkelt för sent ute att se varningstecknen. I den svenska debatten om en lånebubbla kommer det aldrig fram dagens mest aktiva åldersgrupp som husköpare och kreditkonsumenter, 30 – 45 år, hade inte nått den ekonomiska puberteten sist det var en kris på marknaden. De var som bäst knappt 20 år då, vissa hade inte nått dagis. Det gör att vi har bland köparna en begränsad kunskap om hur det kan se ut när det går snett på marknaden. Även på kreditgivarsidan har det skett en generationsväxling. Lägg sedan till ofullständig information om de verkliga ekonomiska förhållandena och du har lagt grunden för hög riskexponering för alla inblandade.
Den ideala situationen är att kreditgivare tidigt inser att det är en ogynnsam utveckling och kan avstyra överskuldsättning, alternativt i samråd med kredittagaren avveckla tillgångar för att lösa skulder eller på annat sätt som ställandet av mer säkerhet minimera den ekonomiska potentiella risken. Det gör att en potentiell lånebubbla tyst och sakta punkteras över ett antal år.
En amerikansk kredithandläggare kan se tendenser över tid. Har denna person försökt amortera ner sina skulder de senaste fem åren eller ökar skulderna successivt på ett ohållbart sätt? Detta är instrument som svenska banker, bilfinansiärer och låneinstitutet behöver för att få en klarare bild av en potentiell låntagares möjligheter att betala åter. Det gynnar även den enskilda eftersom en glidande överskuldsättning ifrågasätts tidigare. Ingen, varken låntagare, kreditinstitut eller stat, gynnas av överskuldsättning, fastighetskris och instabil marknad.
En stor av problemet varför svensk skuldsättning rusar i höjden är bristen på överskådlig information om den ekonomiska bilden hos den som söker lån. Ett nationellt kreditregister löser inte detta. Det löses med att kreditupplysningsföretagen kan leverera betalningshistorik för krediterna och det är något marknaden är bäst att sköta – inte en ny myndighet i en ort i Norrland och en ny tillsynsmyndighet på Gotland. Nya myndigheter är inte lösningen. Det är redan testat ett antal hundra gånger. En bättre bild av det faktiska ekonomiska läget hos kunden gör det.
