Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Kontraproduktiv lagstiftare och ökning av ekonomisk brottslighet”

Debatt
Publicerad: 2020-01-17 09:47

DEBATT – av Marie Karlsson-Tuula, professor i civilrätt på Handelshögskolan vid Karlstads universitet.

Under senare tid har det bland annat. förts en diskussion om att ekonomiska brott ökar och tänkbara orsaker till det. UC har bland annat ifrågasatt om sänkningen av aktiekapitalet från 50 000 kronor till 25 000 kronor kan föranleda en ökning av ekonomiska brott. Syftet med sänkningen av aktiekapitalet var bland annat att öka entreprenörskap och underlätta bildande av nya företag. Det finns även andra orsaker till att den ekonomiska brottsligheten ökar. Borttagandet av revisionsplikten är en orsak. Det finns studier i vilket det har påvisats ett empiriskt samband mellan den slopande revisionsplikten och antalet ekonomiska brott. Utöver det har kunskapen om aktiebolag och dess reglering medfört att aktiebolagen i ökad utsträckning används som brottsverktyg. Det kan konstateras att det genomgående saknas konsekvens­analyser vid för­ändring av lagstiftningarna vilket innebär att lagstiftaren inte tar ett helhetsgrepp om frågorna.

Den straffrättsliga och civilrättsliga lagstiftningen är därmed kontra­produktiv på så sätt att lagstiftaren straffrättsligt inför nya straffstadganden samtidigt som man civilrättsligt ökar möjligheterna att begå ekonomiska brott genom färre kontrollstationer och ett lägre aktiekapital. Detta är ett icke önskvärt scenario som nu har blivit en konkret verklighet. I det följande analyseras för det första kort vad begreppet ekonomiska brott är. För det andra diskuteras digitala ekonomiska brott och sist innebörden av den borttagna revisionsplikten. Artikeln avslutas med en sammanfattning.

Ekonomisk brottslighet, också benämnt ekobrott, är ett samlingsbegrepp som innehåller många typer av brott. Det finns inte någon enhetlig definition som kan beskriva vad som är ett eko­nomiskt brott. De hittills vanligaste ekobrotten är dock skattebrott och bokföringsbrott. Till ekonomisk brottslighet räknas bland annat exempelvis bokföringsbrott, olika typer av skattebrott, förskingring, insiderbrott, trolöshet mot huvudman och mutbrott.Hur många ekonomiska brott som anmäls styrs till stor del av hur aktiva myndigheterna är i sin kontrollverksamhet. Det är främst Skatteverket men även Bolagsverket och UC har olika metoder för att öka möjligheten att upptäcka ekonomiska brott.

Enligt Ekobrottsmyndigheten undanhålls årligen stora belopp från staten i form av exempelvis utebliven skatt och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.[1] UC:s siffror visar att de misstänkta bolagen som försattes i konkurs under januari 2019 har ett totalt skuldsaldo rörande bedrägerier och skattebrott på mellan 70–75 miljoner kronor och på ett år blir det stora summor. Tillvägagångssätten är olika. Ett sätt är att köpa in mobiltelefoner på kredit till ett bolag. Detta bolag säljs sedan vidare till ett annat bolag som säljer telefonerna till kunder. Sedan försätts det första bolaget i konkurs med omfattande skulder. Ett annat sätt är att anlita svart arbetskraft. Bluffbolag förekommer i bygg- och detaljhandelsbranschen enligt UC.

De ekonomiska brotten skapar en orättvis och snedvriden konkurrens samt utgör hot för företag och branscher vilket drabbar såväl myndigheter som enskilda näringsidkare. Seriösa företagare tvingas konkurrera på en snedvriden marknad där de normala marknadskrafterna har satts ur spel. Det är därför angeläget att tidigt sätta in åtgärder för att avbryta pågående brottslighet och därmed bespara samhället stora kostnader. Det råder enighet om att de ekonomiska brotten under senare tid har ökat. Såväl polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten som Brottsförebyggande rådet har påtalat detta.

Enligt UC har allt fler kriminella har flyttat över sin verksamhet till nätet och brottsligheten omsätter flera miljarder varje år. Upptäcktsrisken är låg och antalet fall som leder till åtal är mycket få. Brottsförebyggande rådet bekräftar att det i deras statistik framgår att brottslingarna i allt större utsträckning övergår till att luras. Många företag startas med enda syfte och det är att använda dem som brottsverktyg, andra förfalskar årsredovisningar och rapporterar in falska identiteter på styrelseledamöter och detta skickas sedan in till Bolagsverket. Bolagsverket bekräftar att de inte har någon kontrollerande verksamhet och att det då kan registreras förfalskade handlingar hos dem. Bolagsverket kan exempelvis inte vägra att registrera en ny årsredovisning trots att de anar att något är fel.

Andra bedrägerier är bluffakturor och vd-bedrägerier samt investeringsbedrägerier. Till denna grupp av brott hör också bedrägerier mot privatpersoner, såsom kortbedrägerier och missbruk av bidrag det vill säga bidragsbrott. Ett exempel på bedrägeri är när en gärningsperson skickar bluffakturor eller lurar någon att göra en dålig investering. Det är också bedrägeri när en gärningsperson kopierar uppgifter från någons kontokort (skimning) för att kunna ta ut pengar från dennes bankkonto eller handla saker på kredit.

Lagstiftaren har relativt nyligen infört ett nytt brott ett så kallat grovt fordringsbedrägeri. Ett exempel på det är när en gärningsperson riktar betalningsuppmaningar till ett större antal mottagare (en vidare krets) i syfte att lura dem (vilseleda) till handling som innebär en större vinning för gärningspersonen. Betalningsuppmaningarna kan vara olika former av fakturor eller andra handlingar som i vilseledande syfte utformats som en uppmaning att betala till avsändaren eller någon annan anvisad betalningsmottagare. Exempel på betalningsuppmaningar är när ett företag faktureras något som i själva verket är erbjudanden. Vidare kan meddelande om vinst eller bidrag till insamlingar också vara fordringsbedrägeri. Ett annat exempel är att någon befattar sig med en sammanställd förteckning eller register över namn och telefonnummer eller adresser till utvalda personer eller företag med uppsåt att skicka bluffakturor.

Revisionsplikten för mindre aktiebolag avskaffades år 2010 och blev frivillig vilket bland annat har medfört att bolagens kostnader för anlitande av revisorer har minskat. Under senare år har det dock visat sig att detta har fått oönskade effekter på bland annat den ekonomiska brottsligheten.[2] Riksrevisionens rapport ”Avskaffandet av revisionsplikten för mindre bolag” som publicerades i december 2017 visar tydligt att den slopade revisionsplikten inte har fått önskad effekt.[3] I stället har den ekonomiska brottsligheten ökat och kriminella använder aktiebolag som brotts­verktyg i allt större utsträckning. Tanken med den slopade revisionsplikten var att öka lönsamheten och tillväxten samt förenkla administrationen för mindre aktiebolag. Myndigheterna har under de senaste åren satsat mer på service än på kontroll. Detta har dock inte medfört att företagarna har blivit bättre på att betala skatter och avgifter eller lämna in korrekta årsredovisningar.

Av de fall som utreds framgår att bolagshärvor med målvakter används som ett filter mot den verkliga huvudmannen. Med verklig huvudman avses en fysisk person som, ensam eller tillsammans med någon annan, ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person, eller en fysisk person till vars förmån någon annan handlar vilket ska registreras på Bolags­verket. Det förekommer att bokföringsbrott, skattebrott och penningtvätt förekommer sida vid sida i en och samma förundersökning. Ekobrottsmyndigheten granskade 325 inkomna anmälningar i vilka det kunde konstateras att aktiebolag hade en tydlig koppling till ekonomisk brottslighet. Granskningen visade att de aktiebolag som har avsagt sig revisor är överrepresenterade när det gäller planerad ekonomisk brottslighet. I närmare hälften av anmälningarna konstateras att planerad ekonomisk brottslighet förekommer.

I takt med att de ekonomiska brotten ökar inför lagstiftaren nya straffstadganden för att beivra brotten vilket är en god tanke. Det kan dock konstateras att lagstiftaren samtidigt underlättar de civilrättsligt möjligheterna att begå ekonomiska brott, dels genom färre kontrollstationer och dels igenom att införa regler om ett lägre aktiekapital. Lagstiftaren bör öka konsekvensanalyserna av att en föreslagen lagstiftning införs för att undvika kontraproduktiv lagstiftning och det gäller särskilt vid beivrande av ekonomiska brott.

[1] Se här och i det följande Eko-brottsmyndighetens årsredovisning från 2018, s.4.

[2] Se här och i det följande UC från vilken informationen är hämtad.

[3] Se Riksrevisionens årsrapport 2017:35 som utrett konsekvenserna av det slopade revisors kravet.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se