Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

KD: ”Regeringen vill skära ned på Åklagarmyndigheten”

Debatt
Publicerad: 2020-08-24 09:52

DEBATT – av Andreas Carlsson, Vice ordförande i justitieutskottet (KD) och Ingemar Kihlström, riksdagsledamot i justitieutskottet (KD)

Kommer Åklagarmyndigheten behöva sparka 100 åklagare kommande år? Nej, det kan ju rimligen inte stämma. Sverige befinner sig väl i en historisk upprustning av rättsväsendet? Det är åtminstone så det låter hos regeringen.

Myndigheterna själva är mer tveksamma. För att hundra åklagare riskerar att sägas upp är nämligen inget alarmistiskt påhitt från Kristdemokraterna. Det står i Åklagarmyndighetens eget budgetäskande för 2021-2023, som skickades till regeringen 25 februari i år. I budgeten som regeringen lade i höstas aviserades en nedskärning på Åklagarmyndigheten från och med 2021, som ska fortsätta 2022.

Detta är ett brott mot den linje som lades fast genom KD/M-budget som togs av riksdagen för 2019. Det är återigen inte vår egen bedömning utan Åklagarmyndighetens. I budgetunderlaget skriver de att ”[a]nslaget för 2019 gav förutsättningar för att kunna återbesätta vakanta tjänster och återuppta satsningen på revisorer, genomföra vissa av de uppskjutna [IT-projekten] och kunna delta mer aktivt i RIF-samarbetet. Det gav även förutsättningar för att öka bemanningen i den operativa verksamheten.”

Om den budget som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna kom överens om förra hösten skriver de ”Med [aviserade] anslagsnivåer kommer myndigheten … med start redan under 2020 behöva krympa verksamheten och minska personalstyrkan med sammantaget över hela perioden motsvarande omkring ett hundratal åklagare. Detta skulle innebära en utveckling tvärs emot riksdagens uttalade förväntan på en långsiktig utökning av antalet medarbetare.”

Skillnaden i ambitioner är stor. Det är också värt att fundera över hur brottsmålsutvecklingen sett ut och hur den bedöms se ut kommande år. Tittar vi på Sveriges domstolars siffror över det förväntade antalet brottsmål ser vi att de beräknas öka med 77 (!) procent mellan 2016 och 2023, från 86 000 till 146 000.

Regeringen och dess samarbetspartier tycks inte ha insett detta.

Ska vi vara helt ärliga, förväntar inte ens vi oss att regeringen faktiskt kommer att leverera den aviserade nedskärningen. Det vore helt enkelt alldeles för dumt. Men att de inte förmår att ta rättsväsendets behov på större allvar än att de tvingar myndigheterna att planera för nedskärningar är under all kritik. Vi har en treårig budgetplanering av en anledning.

Regeringens oförmåga att vara långsiktig hindrar rättsväsendet från att planera sin verksamhet framöver. Åklagarmyndigheten har tidigare begärt medel för att klara av att expandera till 1050 åklagare. Vilket är helt nödvändigt för att hålla jämna steg med resursökningarna till Polismyndigheten. I stället får de svart på vitt i budgetpropositionen att deras verksamhet förväntas skäras ned.

Att bekämpa den allt grövre kriminaliteten, skjutningarna, sprängdåden och bryta de kriminella nätverkens påverkan i utsatta områden är den absolut viktigaste uppgiften för politiken de kommande åren. Riksrevision konstaterade 2019 att risken för flaskhalsar är stor i just rättsväsendet, vars olika myndigheter är beroende av varandra på ett sätt få andra är, för att klara av sitt arbete.

Därför behöver hela rättsväsendet byggas ut. Men det sker inte av sig självt. Regeringen tycks tro att det finns någon knapp någonstans där man bara kan trycka för att trolla fram fler åklagare, domare, poliser eller för den delen nya kriminalvårdsanstalter. Det duger inte. Sverige behöver en regering som tar rättsväsendets behov på allvar.

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: