Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Juridikens finrum – en normativ plats”

Debatt
Publicerad: 2020-01-13 10:55

DEBATT – av Martina Kallenberg, jurist.

Juristprogrammet är en av de utbildningar i Sverige där minst andel studenter har två föräldrar som inte har en akademisk utbildning. Arbetslivserfarenhet är sedan länge slopat såsom möjlighet till meritering för att komma in på programmet. Detta har stängt ytterligare en dörr för arbetarklassens barn att göra inträde på den juridiska arenan. Juristprogrammet är också en av de utbildningar där genomsnittsåldern på studenterna generell är låg. Det är vanligt att gå direkt från gymnasiet till studier på juristprogrammet. Härutöver är juristprogrammet nästan helt uteslutande en teoretisk utbildning.

Majoriteten av nybakade jurister är alltså uppvuxna i akademiska hem, är förhållandevis unga och utan arbetslivserfarenhet samt saknar i stort praktisk juridisk erfarenhet när juristen börjar sitt första arbete. Arbetsgivaren har här oftast gott om utrymme att forma juristen såsom arbetstagare. Frågan är då vem som har rollen att forma dessa individer? Äldre personer med samma bakgrund förstås. Vad innebär denna utgångspunkt för samtidens debatt om t.ex. ojämställdhet inom juristkåren och tystnadskultur angående psykisk ohälsa och stress? Jag skulle vilja säga att detta utgör ett grundproblem vad gäller den normativa strukturen i juristkåren.

Rekryteringen till domarutbildningen är ett tydligt exempel på detta. Om en notarie vill söka sig vidare till tjänst inom högre rätt jämförs denna med tidigare notarier på samma domstol som tidigare har fått samma tjänst. Notarien ska alltså sträva efter att vara lika duktig eller självklart bättre än personen som notarien kommer att jämföras med i denna rekrytering. Detta skapar en efterapning av personer som inom arbetsplatsen har setts som framstående.
Det sitter så mycket mer i väggarna än ojämställdhet mellan män och kvinnor inom juristbranschen. Domstolarna står inför en stor utmaning med hög måltillströmning i förhållande till en stram budget. Ett effektivt sätt att minska arbetsbelastningen i domstolar samt förkorta själva processerna i domstol torde vara att inrätta specialtjänster efter de dömandes egna intressen. Inte allt för sällan hör man t.ex. i domstol att intresset inte är högt för att döma i familjemål.

Förmodligen skulle kvalitén och effektiviteten öka ifall av att specialtjänster inrättades. Ett steg från likformigheten inom domarkåren hade det möjligen också kunnat vara. Det vore hoppingivande om domarkåren kunde blandas upp med jurister med andra värdefulla erfarenheter och bakgrund som inte valde den traditionella domarbanan vid yngre år. När homogeniteten minskar kan osunda normativa strukturer brytas i form av t.ex. betydelsen av klassbakgrund, ojämställdhet och tystnadskultur. Detta torde göra juridikens finrum än finare att vistas i.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se