av Annika Sylvén, EcojuMentor, pensionär, arbetar fortfarande med ekonomi och juridik.
Myndigheter får inte erforderliga verktyg för ökad kontroll
Gör politikerna allt för att möjliggöra för sina myndigheter, eventuellt genom lagstiftning för att öka myndigheters ansvar för att medverka till bekämpning av inte minst den organiserade brottsligheten?
Min uppfattning är att våra politiker anser sig göra allt för att bekämpa kriminaliteten men de skall göra mer. De uppdrar inte ens till myndighet att kontrollera en så enkel sak som att kongruens råder i årsredovisningarna mellan åren. Trots att fler än jag, sedan har larmat om oegentligheter i årsredovisningar.
Redan 2017 larmade jag om oriktiga årsredovisningar både till Bolagsverket och Ekobrottsmyndigheten och gick även ut offentligt med att jag ansåg att någon myndighet måste ansvara för kontrollen av årsredovisningar. Inget märkbart har hänt under dessa 7 år.
Jag hade i ett flertal fall funnit att utgående balans i årsredovisning år 1 inte stämde med ingående balans i årsredovisningen år 2. Det var mycket frekvent i bolag som misstänktes ägas och drivas av kriminella kopplade till gäng och IS. Utredningarna överlämnades till polisen.
Det kunde vara små bolag som inte behöver ha revisor, men även några där jag vid uppföljning av bolagens revisorer, fann anledning att ifrågasätta deras självständighet och seriositet. Det var dock ett fåtal.
Senast Sara Persson brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten som larmat om möjligheten för kriminella gäng med hjälp av nystartade svenska bolag kan bedriva grov ekonomisk verksamhet, narkotika- och människohandel, för kontrollen är sen och därmed försvåras!
Problemet gäller även ”mindre” bolag som inte alls behöver anlita revisor för granskning. Genom att ”tappa” tillgångar mellan åren och inte redovisa all omsättning behålls bolagen på en nivå i bokföring och årsredovisning ”under ribban för revisorskravet”
Jag menar att detta är en tydlig signal om att oegentligheter som penningtvätt och sannolikt oredovisade intäkter förekommer i verksamheterna. Felen kunde vara att tillgångar försvunnit och skulder tillkommit mellan åren.
Man borde ha givit Bolagsverket i uppdrag att kontrollera årsredovisningars formella struktur och förhållandet mellan de olika räkenskapsåren. Det är sannolikt inte bara ett bokföringsbrott.
Av en ren tillfällighet tog jag upp frågan igen med Bolagsverket för knappt en månad sedan. Man sa mig att problemet är känt för dem, men de har inte fått något uppdrag att utföra den kontrollen. Samtidigt angavs som argument att när årsredovisningar lämnas in digitalt så kan systemet göra kontrollen lätt.
En stilla undran från en som arbetat hela sitt yrkesliv som redovisningskonsult, revisor, utredare, organisationskonsult och med viss juridik;
Varför skulle de som ägnar sig åt kriminell brottslighet lämna in årsredovisningar digitalt om de därmed omgående skulle avslöjas?
Tekniken (AI?) hanterar allt, inte ens bekämpandet att den grova kriminella verksamheten behöver myndighetspersoner och yrkesverksamma inom ekonomi och juridik bry sig om! Något jag möter alltför ofta.
Denna brist på engagemang är alarmerande.
