Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

I Sverige är det riskfritt att röva barn – mindre än en procent av alla brott fälls trots bevisning

Debatt
Publicerad: 2020-01-08 12:46

DEBATT – av Matts Hertsberg, ordförande och Anders Fors, viceordförande i Föreningen Vårdnad Boende Umgänge

Enligt BRÅ, Brottsförebyggande rådet, gjordes det under åren 2014 – 2018 årligen 1800 – 2000 anmälningar om egenmäktighet med barn. Egenmäktighet med barn är ett brott (7 kap 4 § Brottsbalken) och innebär att olovligen bemäktiga sig barnet så att den andre förälderns lagliga rätt till umgänge och kontakt förhindras.  I klartext att en förälder hindrar eller omöjliggör barnets kontakt med den andra föräldern. Det här är alltså anmälningar om att ett barn berövats vardagskontakt med en förälder och kontakt med halva sin släkt, ofta för hela livet.

I Åklagarmyndighetens statistik framgår det att av 1300 anmälningar år 2013 väcktes åtal i ca 25 fall. Vidare framgår det att av de fall som går till åtal rör 64 procent barn som förts till utlandet trots att 75 procent av anmälningarna rör barn som skilts inom Sverige. Dvs mindre än en procent av antalet anmälda brott inom Sverige går till åtal och ännu färre fälls. Av det kan man dra slutsatsen att det antingen finns ett stort antal okynnesanmälningar eller att det i praktiken är tillåtet för en förälder att hindra barnets vardagskontakt med bägge föräldrarna genom att flytta utan den andra förälderns medgivande. Så länge som man gör det inom Sverige.

Detta trots att vi i dag vet att vardagskontakt med bägge föräldrarna är viktigt för ett barns välmående. Barn över tre år som bor ungefär lika mycket hos bägge föräldrarna, ”växelvis boende”, mår nästan lika bra som barn i det som kallas kärnfamilj och mycket bättre än barn som har lite eller ingen vardagskontakt med en i övrigt välfungerande förälder. (Se https://www.su.se/publichealth/forskning/forskningsprojekt/elvis-projektet)

Problemet med egenmäktighet med barn uppmärksammades redan för flera år sedan och ledde till att en ny lag infördes första juli 2014 (Prop. 2013/14:120) som skulle göra det svårt att flytta om inte vårdnadshavarna var överens.

Lagändringen har blivit ett slag i luften. Detta beror till stor del på Åklagarmyndigheten som i sina instruktioner (Rättspromemoria-2019-2 Egenmäktighet med barn) i klartext ger landets åklagare i uppdrag att inte åtala lagbrottet. Riksåklagaren har i sina instruktioner gett undantag från den allmänna åtalsplikt som råder i Sverige just vid egenmäktighet med barn. Åklagaren ska i dessa fall åtala när åtal är påkallat ur allmän synpunkt. Det är alltså en presumtion mot åtal.

Riksåklagarens åtalsprövningsregel har fått synnerligen olyckliga konsekvenser. De flesta brott, som gäller bortrövanden eller förhindrande till umgänge mellan förälder och barn i Sverige, utreds inte mer än i synnerligen allvarliga fall.

I Haag-konventionen, som ratificerats av Sverige, tillämpas lagen som den var avsedd. Detta innebär att om du bor i Strömstad och flyttar över gränsen till Norge kommer barnet att återbördas till Sverige. Om du däremot bor i Malmö och flyttar till Kiruna händer ingenting och barnets vardagskontakt med den kvarvarande föräldern bryts. Det här kan inte vara rätt.

FN:s Barnkonvention blev svensk lag första januari 2020. Det återstår att se hur tillämpningen av svensk lag anses rimma med konventionens stadganden om barnets rätt till familjeliv såsom den beskrivs i Artiklarna 9, 16 och 18. Vi anser att svensk praxis står i direkt konflikt med FN:s Barnkonvention.

Vi föreslår att Regeringen brådskande gör en ändring av Föräldrabalken enligt modell från Danmark. I Danmark överförs boendet automatiskt till den vårdnadshavare som blir kvar om den andra vårdnadshavaren flyttar mer än åtta mil tills frågan om vårdnad, boende och umgänge lösts.

Vi föreslår att Regeringen ger uppdrag till översyn av bestämmelsen i 7 kap 4 § brottsbalken. 7 kap 6 § bör tas bort och brottet bör lyda under vanliga regler som gäller för allmän åtalsplikt. I annat fall bör de grunder som kommit till uttryck i Åklagarmyndighetens Rättspromemoria 2019-2 revideras.

Ingen förälder ska utan grund med stöd av lagen kunna frånta barnet dess behov av, och rätt till, sina föräldrar.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.