Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Hur skall regeringen skydda religionsfriheten under pandemin?”

Debatt
Publicerad: 2021-01-29 10:10

DEBATT – av Ruth Nordström, chefsjurist Skandinaviska Människorättsjuristerna och Rebecca Ahlstrand, jurist Skandinaviska Människorättsjuristerna.

Sverige, Europa och stora delar av världen befinner sig onekligen i en mycket svår situation mot bakgrund av den pågående och långvariga pandemin Covid-19. Sjukvårdens begränsningar och människors hälsa-, liv och säkerhet, kräver utan tvekan att åtgärder vidtas och att var och en tar smittriskerna på största allvar. Med detta sagt konstaterar vi emellertid att vi saknar en omfattande, fördjupad och tydlig diskussion om de allvarliga begränsningar som görs av mänskliga fri- och rättigheter i pandemins namn. Eventuella invändningar riskerar att tystas ner eller själv-censureras mot bakgrund av den allvarliga situationen, inte minst mot bakgrund av den starka konsensus-kulturen i Sverige.

Den 10e januari trädde Sveriges tillfälliga pandemilag i kraft och, som regeringen själv uttrycker det i sin lagrådsremiss, innefattar lagen ”mycket omfattande inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter”. Emellertid landade regeringen i bedömningen att förslaget är förenligt med regeringsformen och Europakonventionen. I remissen går regeringen igenom en rad allvarliga inskränkningar av exempelvis mötes- och demonstrationsfriheten, näringsfriheten och rörelsefriheten.

Märkligt nog utelämnas nära nog som helhet den mycket allvarliga inskränkningen av en ännu starkare rättighet, nämligen religionsfriheten, i den genomgång som regeringen gör. Ordet religion nämns knappt i remissen överhuvudtaget, annat än genom invändningar från Svenska Kyrkan att begränsningen av religionsfriheten inte bör ske längre än nödvändigt. Bland sammankomster som klassas ”allmänna sammankomster”, som kan begränsas både genom ordningslagen och pandemilagen, räknas dock såväl sammankomster för religionsutövning som teater- och biografföreställningar upp.

Härvid kan man starkt ifrågasätta lika tillämpning av en grundläggande fri- och rättighet som religionsfrihet, och ett biografbesök. Att begränsa dessa vitt skilda, och ur skyddssynpunkt icke-jämförbara, företeelser är allvarligt och tyder på en begränsad förståelse av religionsfriheten absoluta och grundläggande karaktär.

Religionsfriheten är absolut enligt både svensk grundlag och Europakonventionen och får som sådan inte begränsas, men utövandet får begränsas om inskränkningen är föreskriven i lag, nödvändig med hänsyn till hälsa samt om inskränkningen står i proportion till det syfte som skall uppnås.

Nyligen har den amerikanska Högsta domstolen gett sammankomster för religionsutövning, såsom kyrkor, synagogor och moskéer, en särställning och gentemot mot covid-19 restriktioner, en högre stående ställning. Redan tidigare under år 2020 har bland annat Tysklands högsta juridiska instans, den konstitutionella domstolen, upphävt ett totalförbud mot religiösa sammankomster under pandemin, och konstaterade att undantag kunde beviljas om tillräckliga försiktighetsåtgärder vidtas för att undvika infektion.

I Sverige har, till skillnad från dessa högsta instanser, en domstolprövning gällande utomhusgudstjänst under julaftonskvällen, en av kristendomens viktigaste högtider, nekats av förvaltningsrätten i Stockholm (mål nr 27265-20, dom den 17 december). Detta förefaller högst anmärkningsvärt, då kraftfulla restriktioner planerade att vidtas, och gudstjänsten skulle hållas utomhus.

I lagrådsremissen till pandemilagen betonade regeringen att kravet på proportionalitet uttryckligen nämns i lagen. Kravet på proportionalitet innebär enligt Europadomstolens praxis, att det inte får finnas mindre ingripande åtgärder som hade kunnat uppnå en tillräcklig effekt. Alla inskränkningar måste vidare ske på ett icke-diskriminerande sätt enligt artikel 14 i Europakonventionen . Vi anser att regeringen brustit i att tillämpa proportionerliga och nödvändiga inskränkningar på ett icke-diskriminerande sätt när det gäller religiösa sammankomster. Det finns mindre inskränkande möjligheter att tillåta sammankomster för religionsutövning, men regeringen har valt en mer inskränkande väg. Att tillåta shoppingcenter att hålla öppet med en person per 10 kvadratmeter, och samtidigt neka religionsutövare att hålla sammankomster för tillbedjan under samma förutsättning saknar proportionalitet och kan utgöra diskriminering. Det torde ur smittsynpunkt, och ur många andra aspekter, vara betydligt lättare att följa restriktioner i en religiös sammankomst, där var och en sitter på särskild avsedd plats, än på ett shoppingcenter. De inskränkningar som har gjorts kan, inte minst med hänsyn till religionsfrihetens särskilda ställning, komma att bedömas som otillåtna enligt Europadomstolen, i likhet med vad de högsta instanserna i USA och Tyskland redan konstaterat.

Regeringen bör se över om de begränsningar som tillämpas idag är icke-diskriminerande och om grundläggande fri- och rättigheter som religionsfriheten, respekteras i den utsträckning som krävs. Som USA:s Högsta domstol konstaterade i sitt domslut: ”Även mitt under en pandemi kan inte grundläggande rättigheter som religionsfriheten glömmas bort”.

Just nu pågår ett upprop för att ge religiösa sammankomster större frihet och kyrkor lättade restriktioner. Hur kommer regeringen att respondera till detta?


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se