Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Hur ska regeringen hantera de svenska krigsfångarna?”

Debatt
Publicerad: 2020-12-11 11:41

DEBATT – av Mikael Westerlund, Advokat

Det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien har meddelat att de under nästa år kan komma att börja ställa de européer inför rätta som de har frihetsberövade i sina läger, vilket bör välkomnas då många har suttit frihetsberövade lång tid utan att ha fått frihetsberövandet prövat i domstol.

Alla frihetsberövade personer ha rätt att inom rimlig tid få veta orsaken till sitt frihetsberövande, få en chans att bemöta anklagelserna, samt att få saken prövad i en oberoende opartisk domstol, vilket härleds ur den allmänrättsliga principen Habeas corpus men som också kommer till uttryck i internationell rätt. Dessa rättigheter tillkommer envar och gäller således även misstänkta IS-anhängare.

Det kurdiska självstyrets insatser har varit avgörande i kampen mot den Islamiska staten och dess illdåd. Tyvärr har de dock lämnats ensamma med att hantera de tusentals individer som de har i sina förvar. Vilket är orimligt med hänsyn till att de inte ens har en egen stat. Än mindre ett fungerande domstolsväsende.

Enligt medieuppgifter har representanter ifrån den svenska regeringen tillsammans med SIDA varit på plats i det kurdiskt styrda nordöstra Syrien, där tusentals misstänkta IS-anhängare sitter frihetsberövade. Såvitt jag förstår har delegationen varit på ett diplomatiskt och humanitärt uppdrag. Deras närvaro visar att man ifrån svenskt håll nu avser att engagera sig i frågan. Vilket är mycket välkommet.

Förutom de öppna diplomatiska insatserna har det också framkommit att svensk underrättelsepersonal verkar i området. Såvitt jag förstår har svensk underrättelsepersonal haft direktkontakt med frihetsberövade svenska medborgare. Vilket förefaller vara helt i sin ordning. Vi får nämligen utgå ifrån att de det inte har hållits förhör i rättegångsbalkens mening då de misstänkta under sådana förhållanden haft rätt till en försvarare vid sin sida.

Men det är nu dags att regeringen officiellt bekänner färg och förklarar hur man ifrån svensk sida avser att hantera situationen framledes. Menar regeringen att det är rimligt att de svenska medborgarna fortsättningsvis ska sitta frihetsberövade utan rättslig prövning? Om regeringen menar att så inte är fallet måste regeringen förklara hur dessa medborgare bör få sin sak prövad. Hittills har regeringen duckat ifrån frågorna på ett oansvarsfullt sätt då det medför att kurderna lämnas ensamma med problematiken.

Det första regeringen bör ge svar på är vilken rättslig status de svenska medborgarna har.

De skulle teoretiskt kunna ha status som krigsfångar om konflikten anses som internationell och de har tagits efter strid eller tillhört någon militär enhet. I så fall ska de dock släppas när striderna upphört, efter en faktisk “cessation of hostilities”. Om regeringen betraktar dem som krigsfångar måste regeringen vidare svara på om det alltjämt pågår konflikter i området. Om så inte är fallet ska de nämligen under sådana förhållanden friges.

Krigsfångar som är misstänkta krigsförbrytare får dock som bekant fängslas och lagföras. Alla potentiella IS-anhängare betraktas också såvitt jag förstår i konfliktområdet av myndigheterna som potentiella krigsförbrytare. Det finns också mycket goda skäl för det. Det rör sig trots allt om individer som har rest ned och anslutit sig till en terroristorganisation. Men som framförs ovan ska de även under sådana förhållanden få sin sak rättvist prövad inom skälig tid.

Vid de fall svenska medborgare kan misstänkas för att ha begått krigsförbrytelser bör svenska myndigheter konkret medverka i utredningen och lagföringen. Det duger inte att överlämna detta svåra arbete till det kurdiska självstyrets myndigheter.

Frågan huruvida en individ som sitter tillfångataget i Syrien ska betraktas som krigsfånge i enlighet med den internationella humanitär rätten är i och för sig komplex. Jag medger det. En bedömning av de frihetsberövades rättsliga ställning är nämligen beroende av flera faktorer kopplade till faktiska omständigheter vid tidpunkten för frihetsberövandet.

Men trots detta måste regeringen inta en grundposition såvitt rör de svenska medborgarna då den rättsliga statusen har avgörande betydelse för den fortsatta hanteringen. Låt vara att det kan finnas enskilda fall som avviker ifrån denna generella bedömning. Det håller hursomhelst inte att överlämna de här avgörande frågorna till de lokala myndigheterna.

Det är dags att regeringen nu kliver fram och officiellt förklarar hur man avser att hantera frågan med de svenska medborgare som sitter frihetsberövade i de kurdiska lägren.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se