Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Hög tid att se över Advokatsamfundets egentillsyn”

Debatt
Publicerad: 2020-10-19 11:32
Foto: Erik Abel /TT

DEBATT – av Daniel Larson, Kammaråklagare Ekobrottsmyndigheten

Sveriges advokatsamfund är en anrik sammanslutning som bildades 1887. Samfundet ska garantera att advokatkåren håller hög kvalitet och tillgodoser allmänhetens behov av kvalificerade ombud och rättegångsbiträden. Advokatsamfundet är en viktig sammanslutning för rättssamhället och ytterst för demokratin. Frågan är om Advokatsamfundet interna tillsyn i tillräcklig grad bidrar till att infria de högt ställda förväntningar som detta för med sig.

Med advokattiteln följer vissa privilegier. Till exempel kan endast den som är advokat förordnas som offentlig försvarare, det vill säga någon som får försvara en brottsanklagad och som primärt bekostas av staten. Det ställs därför höga krav på den som vill bli advokat. Ett grundläggande sådant är att man är lämplig att utöva advokatverksamhet. En advokat ska redbart och nitiskt utföra sina uppdrag och iaktta god advokatsed. Advokaterna står under tillsyn av samfundets styrelse och disciplinnämnd. Dessa ska se till att advokaterna uppfyller sina skyldigheter.

Frågor om disciplinära ingripanden mot advokater prövas av samfundets egen disciplinnämnd. En advokat som uppsåtligen förfar oredligt ska som utgångspunkt uteslutas ur samfundet. Är omständigheterna mildrande, får advokaten i stället tilldelas en varning. En advokat som annars åsidosätter sina plikter får meddelas en varning eller erinran, men är omständigheterna synnerligen försvårande, får advokaten uteslutas ur samfundet. En advokat som tilldelas en varning får även i försvårande fall åläggas en straffavgift till samfundet på högst 50 000 kronor.

Det externa inflytandet över tillsynen är litet. Tillsynen är förvisso lagreglerad och samfundets stadgar fastställs av regeringen. Men själva tillsynen verkställs internt av samfundet. Det externa inflytandet består av att Justitiekanslern kan begära att disciplinnämnden vidtar åtgärder mot en advokat samt överklaga disciplinnämndens beslut. Vidare är tre av elva ledamöter i disciplinnämnden inte advokater, utan offentliga representanter utsedda av regeringen.

Den senaste tiden har disciplinnämndens beslut avseende en Göteborgsadvokat diskuterats. Jag var en av tre åklagare som hade anmält advokaten för åsidosättande av god advokatsed. Advokaten hade ertappats med att föra ut information från häktade brottsmisstänkta, trots att dessa klienter hade restriktioner och kommunikation behövde godkännas av åklagaren. Det är fråga om allvarliga överträdelser av grundläggande och betydelsefulla regler för advokater. Trots det har samfundets disciplinnämnd beslutat att advokaten får behålla sin advokattitel. Justitiekanslern har agerat genom ett unikt överklagande av disciplinnämndens beslut till Högsta domstolen. Detta innebär att Justitiekanslern ser det som principiellt viktigt att den aktuella advokaten ska uteslutas.

Advokaten tilldelades varning och högsta straffavgiften på 50 000 kr, vilket utgör 0,77% av hans advokatbyrås omsättning 2019. En så blygsam straffavgift saknar helt bestraffande eller avskräckande funktion. Nivån på straffavgiften har varit densamma sedan 1990-talet. Som jämförelse kan nämnas att maxbeloppet för företagsbot under samma period höjts med 233% och penningbot med 100%. Vidare kan en revisor som inom revisorernas disciplinära system tilldelas varning åläggas en sanktionsavgift om maximalt en miljon kronor. Sanktionsavgiften som en advokat riskerar utgör således endast 5% av vad en revisor riskerar.

Det kan också ifrågasättas hur advokattillsynen är organiserad. I exempelvis Norge drivs motsvarande tillsyn sedan länge av ett externt offentligt tillsynsråd som har omfattande möjligheter att agera och göra kontroller. Norges disciplinnämnd leds av domare och advokatrepresentanterna utgör minoritet vid beslutsfattande. Även i många andra europeiska länder har man valt att placera tillsynen utanför advokaternas egen branschorganisation.

Den norska ordningen kan jämföras med vad som i Sverige gäller för revisorer, som är en yrkesgrupp som på många sätt är jämförbar med advokater. Tillsynen över dessa utövas av myndigheten Revisorsinspektionen. Och disciplinära åtgärder beslutas av en fristående nämnd som leds av domare med företrädare från myndigheter och en minoritet av revisorer. En liknande ordning för advokater borgar för en prövning som tar hänsyn till i första hand rättsordningens och allmänhetens intresse och i andra hand advokaternas egna intressen.

I ärendet med Göteborgsadvokaten visade ordföranden i disciplinnämnden i ett mediauttalande tecken på att verksamheten präglas av intern jargong istället för av saklighet. Börje Samuelsson sade i DN att ”om åklagarna skulle få bestämma så skulle, jag kan inte säga alla advokater, men ett flertal, bli uteslutna”.

Åklagare vill möta professionella och omdömesgilla advokater i rättsprocessen, vilket förmodligen 99% av svenska advokater är. Det är lika naturligt som att advokater vill möta professionella och omdömesgilla åklagare. Den 1% som inte sköter sig, t.ex. genom att begå brott, ha en tät och oprofessionell relation till kriminella grupperingar eller erbjuda extratjänster i strid mot god advokatsed – de advokaterna bör inte få åtnjuta advokattitelns privilegier. För övrigt är det otänkbart att justitierådet Sten Andersson, som är ordförande i Tillsynsnämnden för revisorer, skulle uttala sig på det sätt som Börje Samuelsson gjorde. Uttalandet synliggör en del av problematiken med en intern yrkestillsyn.

Statens kostnader för rättsliga biträden har ökat stadigt. Idag uppgår de till runt 3 miljarder per år, varav en stor del går till advokater. I år beräknas kostnaden för enbart offentliga försvarare överstiga hela Åklagarmyndighetens totala budget. Skattebetalarna har rätt till insyn och ett berättigat krav på att advokaternas verksamheter sköts på ett etiskt försvarbart sätt. Det är hög tid att lägga tillsynen av advokatverksamheten utanför Advokatsamfundet och skärpa sanktionssystemet avsevärt.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se