Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Hållbar bolagsstyrning – från vinstmaximering till hållbarhetshänsyn”

Debatt
Publicerad: 2021-03-08 13:37

DEBATT – av Matilda Lindblad, jurist på Fondia

Bryssel fullkomligt osar hållbarhet. Sedan EU-kommissionens lansering av handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt år 2018 har initiativen duggat tätt. Hållbar bolagsstyrning är ett av de prioriterade områdena. På uppdrag av kommissionen publicerades förra året en studie om bolagsledningens ansvar och hållbar bolagsstyrning. Mot bakgrund av den feedback som inkommit på studien planerar kommissionen att under årets andra kvartal presentera ett formellt förslag kring hållbar bolagsstyrning.

Dags för bredare perspektiv?

Kommissionen ville genom studien gå till botten med orsakerna till den kortsiktighet som anses prägla bolagsrätten och bolagsstyrningen. En av orsakerna som lyfts fram är att ledningens ansvar och bolagets intresse tolkas för snävt, vilket tenderar att leda till att bolagsstyrningen karaktäriseras av kortsiktig vinstmaximering för aktieägarna. Som ett av flera sätt att få bukt med kortsiktigheten nämns en lagstadgad skyldighet för ledningen att, när den agerar i bolagets intresse, balansera aktieägarnas intressen med bolagets långsiktiga intressen, anställdas och kunders intressen, miljömässiga intressen och samhällsintressen i stort.

Storbritannien har sedan länge haft en liknande reglering som den nämnda. I Companies Act 2006 avsnitt 172 fastställs att ledningen ska beakta inte bara aktieägarnas intressen utan även bland annat långsiktiga konsekvenser av beslut, anställdas intressen, relationen med leverantörer och kunder och effekter på samhället och miljön.

Före år 2006 stod aktieägarnas intressen i fokus även i Storbritannien och regleringen i avsnitt 172 var kontroversiell när den infördes. Regleringen har bland annat kritiserats för att sudda ut snarare än att förtydliga gränserna för ledningens ansvar och att ge ledningen ett vidsträckt handlingsutrymme som kan komma att missbrukas. Vidare har regleringen kritiserats för att vara verkningslös i praktiken, i och med att intressenterna saknar möjlighet att driva igenom deras rätt att få sina intressen beaktade av ledningen. I studien kring hållbar bolagsstyrning gjord på uppdrag av kommissionen återfinns detta argument samt ett förslag att undersöka huruvida intressenters möjligheter att göra gällande sina rättigheter bör utökas genom lagstiftning.

Enligt den svenska aktiebolagslagens 3 kap. 3 § ska aktiebolag bedrivas i syfte att generera vinst för aktieägarna. Regleringen utgör inget hinder mot att skriva in andra intressen i bolagsordningen. Att ta hänsyn till andra intressenter än aktieägarna behöver heller inte nödvändigtvis strida mot vinstsyftet. Däremot ger regleringen inte styrelsen incitament att beakta exempelvis bolagets långsiktiga intressen, miljömässiga intressen och samhällsintressen i stort.

Lagkrav på att ta hållbarhetshänsyn – framtiden för bolagsstyrning?

Frågan om i vems intresse ett bolag ska bedrivas är intressant även ur ett större perspektiv. Debatten aktualiserar frågor kring hur vi ser på företagens roll i samhället och företagens så kallade license to operate. License to operate kan förklaras som bolagets legitimitet, vilken vinns genom att bolaget lever upp till dess intressenters förväntningar. Med andra ord handlar det om att omvärlden accepterar bolagets agerande. License to operate handlar inte om lagkrav men att i lag kräva att bolagsledningen beaktar samtliga intressenter kan tänkas vara ett steg mot att cementera behovet av en license to operate.

Regleringen i Companies Act 2006 avsnitt 172 var visserligen kontroversiell i Storbritannien när den infördes, men debatten har förändrats sedan dess. Hållbarhetsfrågor har aldrig varit så högt upp på agendan som idag. Det återstår att se om kommissionen i sitt formella förslag som ska presenteras under årets andra kvartal innehåller ett förslag om en lagstadgad skyldighet för bolagsledningen att beakta ett bredare spann av intressenter. Att en sådan skyldighet ensamt kommer att leda till ett mer hållbart näringsliv är svårt att tro. Om skyldigheten däremot förenas med möjligheter för intressenterna att driva igenom rätten att få sina intressen beaktade är det mycket möjligt att ett sådant lagkrav bidrar i viss utsträckning. Oavsett vad en tänker om effekten och önskvärdheten av ett potentiellt lagkrav på att beakta alla intressegrupper kommer förslaget att visa hur villigt EU är att använda lagstiftning som verktyg för att driva på för en hållbar omställning. Förslagets utformning kan ge en hint om huruvida tiden då hållbarhetsarbete hängde på frivillighet snart fullt ut är förbi.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se