Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Grundläggande mänsklig rättighet kan inte utsättas för kulturell relativisering”

Debatt
Publicerad: 2019-07-04 08:16


DEBATT – av Magnus Åhammar, rådman vid Förvaltningsrätten och Migrationsdomstolen i Stockholm

Migrationsöverdomstolen har i MIG 2019:10 kommit fram till att en asylsökande inte ska uteslutas som flykting på grund av ett grovt ickepolitiskt brott.

Tre av döttrarna i den asylsökande familjen hade könsstympats cirka trettio dagar efter att de var födda. Könsstympningarna hade utförts i Jemen där familjen befann sig som flyktingar. Både Migrationsverket och migrationsdomstolen i Stockholm fann att ingreppen var en allvarlig kränkning av barnens rättigheter och att föräldrarna var ansvariga för övergreppen. Fråga var därför om grova ickepolitiska brott uteslöt föräldrarna från att beviljas skyddsstatus.

Migrationsöverdomstolen frågade sig först vilken lagstiftning som ska tillämpas vid bedömningen av om en viss gärning utgör ett brott. Gärningarna är brottsliga i Sverige men inte i Jemen. Överdomstolen kommer fram till att bedömningen ska göras utifrån ett bredare internationellt perspektiv och att kvinnlig könsstympning därför är att betrakta som ett brott.

Migrationsöverdomstolen konstaterar vidare att enligt svenska motivuttalanden så är det inte rimligt att asylsökande föräldrar ska riskera att åtalas i Sverige för könsstympning som utförts enligt traditionerna i hemlandet, samt att de aktuella gärningarna inte ska leda till lagföring i Sverige. Migrationsöverdomstolen bifaller överklagandet efter att ha gjort en helhetsbedömning som resulterade i att de aktuella brotten inte ska betraktas som grova. Enligt överdomstolens mening är det inte rimligt att utesluta en asylsökande från skydd eftersom handlingarna inte kommer att leda till åtal här.

Jag skulle nog försiktigtvis förorda ett annat synsätt på frågan om kvinnlig könsstympning utgör ett grovt brott eller inte. I internationella sammanhang jämförs ofta kvinnlig könsstympning med tortyr (googla female genital mutilation torture). Jämförelsen är i och för sig inte nödvändig; de oacceptabla ingreppen behöver inte jämföras med något annat för att konstateras utgöra ett grovt brott. 

Den springande punkten är att kvinnlig könsstympning är ett brott mot flickans/kvinnans mänskliga rättigheter. De grundläggande medborgerliga och politiska rättigheterna, rätt till liv, frihet och privat egendom, är universella. Rätten att inte utsättas för kvinnlig könsstympning står inte i någon som helst relation till om gärningen är olaglig i hemlandet eller om den utförts innan personerna kom till Sverige. En grundläggande mänsklig rättighet av det aktuella slaget kan inte utsättas för en kulturell relativisering. 

Det finns alltså inga undantag från de universella aspekterna av en grundläggande mänsklig rättighet. Det finns inget giltigt försvar i form av resonemang om att övergreppen har sin grund i och ska förstås mot bakgrund av ett annat lands politik eller kultur. Den kulturella relativismen måste alltså övertrumfas av domstolarnas bevakande av och skydd av de allmängiltiga mänskliga rättigheterna.

I ett fall som detta, när fråga är om kvinnlig könsstympning som ett brott mot en mänsklig rättighet, måste alltså naturrätten sätta gränser mot konstruerade, relativiserande positivrättsliga resonemang. Det är naturligtvis en pedagogisk uppförsbacke att fundera över de naturrättsliga inslagen och om den mänskliga naturen kan tjäna som grund för moraliska och juridiska normer. Enligt min mening måste dock domstolarna ta uppgiften på allvar när det gäller skydd av de grundläggande mänskliga rättigheterna; ett skydd mot anarki och privilegier. 

Detta resonemang är endast giltigt när det gäller de medborgerliga och politiska rättigheterna och fungerar inte när det gäller de sociala och ekonomiska mänskliga rättigheterna som synes grundas på en något diffus uppfattning om statens positiva ansvar för att åstadkomma social rättvisa.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se