av Juliette Walldov, Rättspolitisk talesperson KDU Sverige.
Vi har ett rättssystem som bygger på rättvisa och allas likhet inför lagen, men i praktiken finns det kryphål. Kryphål som gör att personer misstänkta för brott kan undkomma rättsliga konsekvenser genom att helt enkelt hålla sig undan. Det är möjligt för misstänkta att förhala eller undvika delgivning av brott, vilket i förlängningen kan leda till att de undkommer rättsliga konsekvenser. En möjlighet som undergräver förtroendet för rättsstaten – det är dags att vi kriminaliserar att undanhålla sig från delgivning av brott.
Delgivning, som innebär att någon formellt informeras om ett beslut eller en rättslig handling, är en viktig del av rättsprocessen. Det kan ske på flera sätt men vanligtvis krävs ett underskrivet mottagningsbevis för att någon ska anses delgivits och man kan gå vidare. Om då den misstänkte vägrar skriva under, byter adress regelbundet eller på annat vis aktivt försvårar kontaktförsök, kan delgivningen fördröjas. Fördröjningen eller i vissa fall helt undvikande skadar rättsprocessen och riskerar leda till att personen inte ställs inför åtalet innan preskriptionstiden löper ut. Det här är inte ett hypotetiskt problem – det finns fall där personer hållit sig undan i syfte att ”sitta ut tiden” och på så sätt undgå straff.
Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) är förtroendet för rättsväsendet avhängigt rättssystemets och lagars effektivitet. När den misstänkte kan genom passivitet eller undflyende undgå rättsliga konsekvenser, skickar det en farlig signal, det lönar att gömma sig. Samtidigt lämnar vi brottsoffer utan upprättelse.
Detta behöver vi ändra på. Vi i KDU vill se en kriminalisering av att medvetet undanhålla sig från delgivning av brott. Innebärande att den som undviker en delgivning genom exempelvis adressbyten, falska uppgifter eller fysiskt undandrar sig – kan lagföras för detta agerande. Så stänger vi möjligheten att utnyttja systemet till sin fördel och stärker förtroendet för rättsväsendet.
Kritiker kan hävda att det föreligger svårigheter i att bevisa att detta görs medvetet, men samma utmaning finns i flera delar av straffrätten och är inget främmande problem. Med rätt verktyg som digitala fotspår och samarbete mellan myndigheter kan medvetet undvikande identifieras. Flera europeiska länder, som Tyskland och Nederländerna, har infört skarpare verktyg för att komma åt denna typ av rättsförhindrande beteende. Det är hög tid att Sverige följer efter.
Gängkriminaliteten breder sig ut i vårt samhälle, vi måste ta till nya verktyg för att komma till bukt med den ökade kriminaliteten och välja vilket rättssamhälle vi vill leva i. Ett där list, manipulation och undvikande belönas – eller ett där alla står lika inför lagen och där skyldiga inte kan rymma undan sitt ansvar. Den nuvarande ordningen är ohållbar och skadar i längden samhällets tillit till rättssystemet. Att undanhålla sig delgivning bör inte vara ett smart drag – det bör vara ett brott.
