Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Frågan kring advokaters lojalitetsplikt prövas nu i skarpt läge”

Debatt
Publicerad: 2021-12-01 11:40

DEBATT – av Björn Hurtig, advokat & Jens Lindborg, biträdande jurist och tidigare rådman, båda vid Advokaterna Hurtig & partners

Hovrätten för Västra Sverige står inför ett beslut som inte är av det enklare slaget. I ett omfattande och omskrivet ekobrottsmål har en av Göteborgs tingsrätt ogillad jävsinvändning mot ett målsägandebiträde och tillika offentlig försvarare överklagats till hovrätten. Inför ett avgörande huruvida advokaten ska entledigas har hovrätten begärt in yttrande från Justitiekanslern som i sitt yttrande lämnar frågan obesvarad. Klaganden har nu begärt att yttrande ska inhämtas från Advokatsamfundet.

Vid Göteborgs tingsrätt pågår sannolikt ett av det mest omfattande och omskrivna ekobrottsmålet som tingsrätten har att hantera under 2021/2022. Inte minst beroende på de anklagelser om jäv och tjänstefel som föregått rättegångsstarten. En tilltalad har lämnat in den jävsinvändning som nu är föremål för hovrättens prövning.

Vid en första anblick kan sakfrågan synas enkel; den ifrågasatta advokaten påstås ha tagit emot betalningar från såväl den målsägande som hen företräder som av den tilltalade. Vidare påstås att den betalning som advokaten erhöll från den tilltalade härrör från det påstådda brottsbyte som frånhänts den klient som hen företräder som målsägandebiträde i samma mål. Borde inte detta innebära att advokaten är jävig?

Men är det så enkelt? Vi kan givetvis inte ta ställning till om jävsinvändningen är befogad eller inte. Dock väcker den viktiga och intressanta frågor.

Å ena sidan kan det kännas naturligt att utgå från att en advokat som fått betalning från såväl den hen företräder som från motparten är jävig. Trots detta verkar hovrätten ”vila på hanen”. Kan det bero på att det inte är så enkelt? Kan det verkliga dilemmat snarare vara statsfinansiellt än försvararetiskt? Vid ett konstaterande om att advokaten i fråga är jävig kommer med högsta sannolikhet den nyligen inledda, och omfattande, förhandlingen i tingsrätten ställas in för att därefter behöva tas om. Ett kostnadskrävande beslut som dessutom medför förseningar i målet.

Å andra sidan kan ett konstaterande på föreliggande fakta att advokaten ifråga inte är jävig få betydligt större ekonomiska konsekvenser om advokaten senare befinns vara jävig och detta leder till återförvisning av målet. Inte minst bör beaktas att den advokat som anses jävig och som inte klivit av i tid, kan bli återbetalningsskyldig för digra rättegångskostnader. Detta har hänt tidigare och alla förstår konsekvenserna detta medför för den enskilde. Mot bakgrund härav är det inte svårt att förstå att hovrätten lägger sina pannor i djupa veck.

Hovrättens beslut kan även komma att få konsekvenser vad avser synen på försvarsadvokatens lojalitetsplikt och hanteringen av intressekonflikter. Inför hovrättens beslut har domstolen förelagt JK att yttra sig över om det kunde ”anses föreligga sådan intressekonflikt som förhindrar advokaten att fortsatt inneha sitt nuvarande uppdrag som offentlig försvarare och målsägandebiträde. Med beaktande särskilt av den betalning som den tilltalades bolag gjort till advokaten och dess eventuella betydelse för eller inverkan på advokatens lojalitetsplikt.” JK svarade att man önskar inträda som part i målet vid ett eventuellt entledigande av advokaten, men svarade inte mer än så. Nu har emellertid den klagande begärt att hovrätten hämtar in ett yttrande från Advokatsamfundet för att få ledning i saken.

Det finns givetvis olika sätt att se på klientlojalitet och jävsproblematik för försvarsadvokater. Den enskilde advokaten har själv att bedöma om jäv föreligger och inte sällan måste grannlaga intresseavvägningar göras. En grundregel som vi lärt oss, och som man måhända bör hålla sig till är att ett försvararuppdrag för en klient utgör en livslång lojalitetsplikt mot just den klienten, innebärande att man inte kan uppträda som dennes motpart. Vi vet inte om ett sådant förhållningssätt är det enda riktiga sättet att se på frågan för försvarsadvokater. Dock är det ett enkelt sätt att agera på och för vår egen del känns det – särskilt mot bakgrund av det speciella uppdrag som försvarrollen ändå utgör – som det mest korrekta.

Nu återstår att se vad Advokatsamfundet kommer fram till och var hovrätten slutligen landar i sitt beslut. Vi avvaktar besluten med intresse, särskilt som advokatetiska frågor i dagsläget är högaktuella för försvarare och för den intresserade allmänheten.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se