Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Fler brott kan klaras upp med hjälp av alkoholpåverkades vittnesmål”

Debatt
Publicerad: 2020-04-06 10:10

DEBATT – av Angelica Hagsand, fil.dr. psykologi vid Göteborgs universitet, Bengt Stenman, polis, projektledare Nationellt strategiskt utvecklingsprojekt förhör och Johan Sundqvist, polis och biträdande projektledare, Nationellt strategiskt utvecklingsprojekt förhör.

Alkoholkonsumtion är starkt sammankopplat med brott, vilket rapporter från till exempelvis Systembolaget, 2014 (1), och Brottsförebyggande rådet, 2015 (2), visar. En nyligen publicerad rapport från Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning (2019) visar att närmare 4 av 5 vuxna i Sverige dricker alkohol under en 30-dagars period. Framförallt sker en stor del av drickandet under helger, samt att en kraftig ökning sker under sommarmånaderna (3). Risken för våld är extra stor i vissa miljöer, exempelvis som barer och krogar under senare delen av kvällen/natten då berusningen är stor, visar en rapport från 2017 av IOGT-NTO, Svenska Läkaresällskapet och CERA- centrumbildning vid Göteborgs universitet. Samma rapport pekar på att det under 2015 skedde ungefär 317 000 misshandelsfall i Sverige, varav ca 57% av dessa fall involverade brottsoffer och/eller förövare som var alkoholpåverkade (4).

Prevalensen av alkoholpåverkade vittnen är stor. Internationella prevalensstudier har visat att över 70% av de tillfrågade poliserna i en undersökning i USA uppskattade att de ofta eller väldigt ofta kommer i kontakt med berusade vittnen i deras arbete. De amerikanska poliserna uppgav att det är vanligt att förhöra dessa vittnen både direkt efter brottet när de är berusade, samt även en tid efter brottet när vittnena är i nyktert tillstånd (5). Andra studier från USA (6) och England (7) visar en liknande trend. Även nyligen insamlad data i Sverige stödjer den trend som setts i internationella prevalensstudier. Av 131 polisrespondenter angav mer än 80% av poliserna i den svenska enkätundersökningen att de ofta kommer i kontakt med alkoholpåverkade vittnen.

Dessa vittnen är vanligt förekommande i våldsbrott så som misshandel mellan obekanta, våld i nära relation, sexualbrott så som sexuella trakasserier eller våldtäkt, rattfylleri, rån, narkotikabrott, skadegörelse samt ordningsstörande brott. Dock visar även den svenska undersökningen att polis inte riktigt vet hur de ska förhöra alkoholpåverkade vittnen, vid vilken tidpunkt som är bäst, samt att det råder osäkerhet kring hur korrekt dessa vittnen minns brott. De svenska polisrespondenterna bedömde även att alkoholpåverkade vittnen är mindre tillförlitliga än nyktra vittnen (8). I en amerikansk studie av vittnespsykologer uppskattade så många som 90% att alkohol försämrar minnet av både händelser och ansikten (9). Även amerikanska och brittiska poliser i olika studier uppskattade att alkoholpåverkade personers vittnesmål är mindre tillförlitliga (5, 7). Vad säger då forskningen gällande hur alkohol påverkar vittnens minne?

Vid låga-medel nivåer av alkoholpåverkan (under ca 1.00 promille) är det centrala forskningsfyndet att vittnen i princip minns på samma nivå som nyktra vittnen. Detta innebär att alkoholpåverkade vittnen kan vara bättre än deras rykte (10). Dessa fynd är något som omnämns i de nationella riktlinjer som Storbritanniens College of Policing´ tog fram år 2019. I deras riktlinjer beskrivs att alkohol vid lägre doser inte direkt påverkar vittnens minne och att dessa vittnen helst bör förhöras direkt efter ett brott (11).

När det gäller att återberätta detaljer från fiktiva brott under förhör i experimentella labbstudier, minns alkoholpåverkade och nyktra i princip samma antal detaljer. Några få studier har visat att alkoholpåverkade kan minnas något färre detaljer, men skillnaden är så liten att det knappast skulle ha någon praktisk nytta i en brottsutredning (10). Vidare kan alkohol ibland ha en negativ effekt på korrekthet, men det är endast en liten effekt när det rör vittnen med låg-medel påverkansgrad (10). En ny meta-analys (2019) visar liknande fynd, nämligen att låga till medel nivåer av alkoholpåverkan (under 0.09 ‰) kan göra att vittnen minns något färre korrekta detaljer än nyktra, men återigen är detta inte en stor effekt (12).

När bör polisen förhöra alkoholpåverkade vittnen? När det gäller låga-medel nivåer av alkoholpåverkan visade en svensk studie att vittnen, påverkade såväl som nyktra, som intervjuades direkt efter brottet mindes både mer information och var mer tillförlitliga än vittnen som intervjuades en vecka senare (13). Den svenska studien och en internationell studie fann att det är mest fördelaktigt att intervjua vittnen två gånger. Alltså både direkt efter brottet (under alkoholpåverkan) och sedan efter en vecka i nyktert tillstånd. Det leder totalt sett till fler unika korrekta detaljer än vad som framkommer ifrån endast ett förhör (13, 14).

Forskningsläget visar nu att det kan vara möjligt att lita på vittnesmål från personer med en promillehalt under ca 1.00 ‰. Minnet fungerar dock inte som en videoapparat och både nyktra som såväl alkoholpåverkade personer kan minnas fel. Rättspraktiker bör naturligtvis fortsätta att ha en sund inställning till vittnesmål och backa upp dessa med andra bevis i möjligaste mån.

Vid högre promillehalter – vad händer då? Studier på höga promillehalter i riktig barmiljö visar att vittnen med hög alkoholberusning minns både färre detaljer och sämre korrekt under förhör (15), vilket även visas i meta-analysen med sammanslagna fynd (12). Detta indikerar att alkohol har en dos-respons funktion, d.v.s. att vittnens minne försämras i takt med ökad promillehalt. Utifrån det aktuella forskningsläget är det därför rimligt att rättspraktiker är försiktiga när det gäller grovt alkoholberusade vittnens utsagor. Det är dock möjligt att grovt alkoholpåverkade personer kan minnas korrekt, men sannolikheten är lägre än när det gäller lätt berusade personer.

Under det senaste decenniet har kunskapsläget gällande hur alkohol påverkar vittnens minne växt fram och det finns nu ca 17-20 studier på ämnet. Internationella forskargrupper, oberoende av varandra, har hittat liknande fynd. Dessa vetenskapliga fynd är viktiga att föra ut i samhället och även till rättsväsendet. En vanlig kritik som riktas mot rättspraktiker är att de inte alltid applicerar vetenskapliga fynd i deras praktiska arbete. Å andra sidan är en vanlig kritik mot forskare att de inte för ut forskningen till dem som behöver den i samhället.

Ett nytt samarbete har inletts mellan forskare från akademin och rättspraktiker från Polismyndigheten, för att utveckla rättssäkerheten i Sverige. Samarbetet är mellan Göteborgs universitet och Nationella Operativa Avdelningen, Utvecklingscentrum Syd (NOA, UC Syd) vid Polismyndigheten som just nu arbetar med att utveckla nationella riktlinjer för förhör. Det är inom ramen för detta arbete som forskare från akademin tillsammans med arbetsgruppen vid NOA har startat upp ett gemensamt initiativ till att skapa ett underlag som rör hur och när man bör förhöra vittnen som är alkoholpåverkade. Planen är att detta underlag kan inkluderas i de nationella riktlinjerna för förhör. Detta skulle innebära att polis därmed får ta del av vetenskapligt baserade riktlinjer vid förhör med alkoholpåverkade vittnen.

Fotnoter:

1.     Systembolaget (2014). Alkohol och våld. Kunskapsöversikt 2014:2. https://www.omsystembolaget.se/sok/?q=%C3%B6versikt&_t_dtq=true

2.     Brottsförebyggande rådet, BRÅ (2015). Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott. Författare: Johanna Olseryd. Rapport kan laddas ner från BRÅs webbplats www.bra.se

3.     Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning, CAN (2019). Befolkningens självrapporterade alkoholvanor 2004-2018. CAN rapport 186, Red: Ulf Guttormsson. ISBN 978-91-7278-303-4 (pdf). Länk: https://www.can.se/publikationer/befolkningens-sjalvrapporterade-alkoholvanor-2004-2018/

4.     IOGT-NTO, Svenska Läkaresällskapet och CERA- centrumbildning vid Göteborgs universitet (2017). Alkohol och våld: Alkohol och samhället 2017/2018. ISBN: 978-91-ISBN: 982220-3-6. https://www.iogt.se/vad-vi-gor/forskning-och-samverkan/forskningsrapporter/alkohol-och-vald/

5.     Evans, J. R., Schreiber Compo, N., & Russano, M. B. (2009). Intoxicated witnesses and suspects: Procedures and prevalence according to law enforcement. Psychology, Public Policy and Law, 15, 194-221. doi: 10.1037/a0016837

6.     Palmer, F. T., Flowe, H. D., Takarangi, M. K. T., & Humphries, J. E. (2013). Intoxicated witnesses and suspects: An archival analysis of their involvement in criminal case processing. Law and Human Behavior37, 54-59. doi: 10.1037/lhb0000010

7.     Crossland, D., Kneller, W., & Wilcock, R. (2018): Intoxicated  eyewitnesses: prevalence and procedures according to England’s police officers. Psychology,

Crime & Law, doi: 10.1080/1068316X.2018.1474216

8.     Hagsand, A.V., Evans, J., & Schreiber Compo, N. (2020). Intoxicated witnesses and victms: Procedures and prevalence according to police officers in Sweden. Survey. Manuscript in preparation. Unpublished data.

9.     Kassin, S. M., Tubb, V. A., Hosch, H. M., & Memon, A. (2001). On the ”general acceptance” of eyewitness testimony research: A new survey of the experts. American Psychologist, 56(5), 405-416. doi:http://dx.doi.org.ezproxy.ub.gu.se/10.1037/0003- 066X.56.5.405

10.  Altman, C., Schreiber Compo, N., Hagsand, A. V., & Evans, J. R. (2019). State of intoxication: A review of the effects of alcohol on witnesses’ memory. In J. Dickinson, N. Schreiber Compo, R. N., Carol, M. McCauley & B. Schwartz (Eds.). Evidence-based investigative interviewingApplying cognitive principles. Routledge: NY.

11.  College of Policing (2019). Guidelines for first responders. UK Police rapport. Riktlinjer kan laddas ner från webbsidan: https://www.college.police.uk/What-we-do/Standards/Guidelines/Initial-accounts/Pages/default.aspx

12.  Jores, T., Colloff, M., Kloft, L., Smailes, H., & Flowe, H. (2019). A meta-analysis of the effects of acute alcohol intoxication on witness recall. Applied Cognitive Psychology, 33, 334-343. doi: 10.1002/acp.3533

13.  Hagsand, A.V., Roos af Hjelmsäter, E., Granhag, P.A., Fahlke, C., & Söderpalm Gordh, A. (2017). Witnesses stumbling down memory lane: The effects of alcohol intoxication, retention interval, and repeated interviewing. Memory25, 531-543. doi: 10.1080/09658211.2016. 1191652

14.  La Rooy, D., Nicol, A., & Terry, P. (2013). Intoxicated eyewitnesses: The effects of alcohol on eyewitness recall across repeated interviews. Open Journal of Medical Psychology2, 107-114. doi: 10.4236/ojmp.2013.23017

15.  Altman, C. M., Schreiber Compo, N., McQuiston, D., Hagsand, A., & Cervera, J. (2018). Witnesses’ memory for events and faces under elevated levels of intoxication. Memory26, 1–14. https://doi.org/10.1080/09658211.2018.1445758


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.