Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Enormt skattebortfall på alla utländska hemliga konton”

Debatt
Publicerad: 2022-12-14 13:23

DEBATT – av Peter Sundgren, skattejurist och redaktör för WebJournal on International Taxation in Sweden, WITS.

I augusti 2021 publicerade EU en i Sverige helt förbisedd publikation på hela 250 sidor med titeln ”Monitoring the amount of wealth hidden by individuals in international financial centres and impact of recently internationally agreed standards of tax transparency on the fight against tax evasion”.

Studien fokuserar främst dels på vilka personer som ägnar sig åt att gömma sina tillgångar utomlands, dels på hur mycket skatt som undviks härigenom samt på vilka typer av tillgångar som avses.

Beträffande den förstnämnda frågan riktas ljuset rent allmänt på s.k ’high net worth individuals. HNWIs’ varmed förstås personer med investeringsbara tillgångar på 1 miljon US-dollar samt ’ultra -high net worth individuals, UHNWIs’ vilket syftar på personer med mer än 50 miljoner US-dollar i förmögenhet. Rapporten pekar vidare på data som läckts från offshoreinstitutioner och administrativa förmögenhetsregister i Danmark, Finland och Sverige som anger att offshorefusk huvudsakligen är koncentrerat till ”de rika”. Och ju rikare de är desto större är benägenheten att gömma sina tillgångar utomlands. Enligt rapporten fanns det år 2018 374 000 HNWIs och 1698 UHNWIs i Sverige. Banker och andra finansiella institut använder ofta uttrycket ”private banking”-kunder om dessa personer. Men rapporten pekar även ut andra kriminella och högprofilerade personer samt utlänningar och (återvändande) expatriater som ’lämnar kvar’ sina tillgångar utomlands. I förhållande till det totala antalet skattebetalare i Sverige utgör naturligtvis dessa grupper en synnerligen liten del.

Svaret på frågan varför de gömmer sina tillgångar utomlands besvaras med det lakoniska konstaterandet att ”they can”. Samt att de företrädesvis uppbär lättrörliga inkomster av kapital och att de har råd att betala de mycket höga kostnader som uppkommer för anlitande av s.k. enablers dvs de revisorer, advokater, banker m.fl. både i hemlandet och utomlands vars tjänster är helt oumbärliga i dessa sammanhang.

För år 2018 beräknas EU-kollektivet ha gått miste om skatteintäkter på drygt 124 miljarder EUR och i genomsnitt för åren 2004 – 2018 år drygt 51 miljarder EUR vad gäller avkastningen av utomlands undangömda tillgångar.

För Sveriges del beräknas skattetappet för 2018 ha uppgått till 2.30 miljarder EUR och i genomsnitt för åren 2004 – 2018 1.54 miljarder EUR. Omräknat till svenska kronor utgör detta ca. 23 miljarder svenska kronor för år 2018 respektive drygt 15 miljarder kronor i snitt för perioden 2004 – 2018.

Som jämförelse kan nämnas att skattebortfallet för 2018 ungefär motsvarar kostnaden för bygget och utrustningen av Nya Karolinska Sjukhuset i Solna och det genomsnittliga skattebortfallet under åren 2004 – 2018 uppgår till den f.n. beräknade totala kostnaden för ombyggnationen av Slussen i Stockholm!

Studien omfattar inkomster av undangömda finansiella tillgångar i form av främst värdepapper och kontoinnehav men även kontanter, livförsäkringskontrakt och fast egendom. Tillgångar som ligger i utländska truster finns ej medtaget i underlaget för undangömd egendom. Ej heller den skatt som kan vara aktuell avseende innehav av utländska bolag som uppbär låg- eller nollbeskattade inkomster, s.k. CFC-bolag, vars inkomster ju skall beskattas i Sverige av bolagsägarna.

EU-rapporten uppskattar att skandinaver i genomsnitt undanhåller ungefär 2.8% av sin skatt utomlands. För den rikaste 0.001 procenten av samhällsinnevånarna är motsvarande siffra 25%.

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: