Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”En kedja är inte starkare än dess svagaste länk”

Debatt
Publicerad: 2019-09-03 09:47

DEBATT – av Stefan Blomquist, Nämndemännens Riksförbund

Nämndemännens Riksförbund (NRF) har uppfattningen att “hela rättskedjan” måste stärkas. NRF har sedan en tid drivit denna tes utan att få gehör för den. Stort fokus har legat på att stärka polisens resurser. NRF bejakar naturligtvis att polisen måste stärkas men det är helt nödvändigt att överse hela rättskedjan i ett sammanhang.

I stegen innan ett brottmål når tingsrätten för en huvudförhandling, har ett stort antal tidigare steg i processen vidtagits. Ett ärende börjar typiskt med att ett brott begås och att polisen griper den misstänkte. Sedan vidtar ett antal utredningsåtgärder som genomförs av polis i samverkan med åklagare. Åklagaren tar sedan målet till en domstol vilket innebär att åklagaren åtalar för brott, som faller under allmänt åtal.

För närvarande är det totalt ca 8500 nämndemän, som verkar och dömer som lekmannadomare i landets domstolar. I tingsrätterna dömer tre stycken nämndemän tillsammans med en juristdomare. Efter att huvudförhandlingen är avslutad skall rättens ledamöter slutöverlägga. Vid slutöverläggningen har var och en av ledamöterna i nämnden var sin likaröst. I de allra flesta fall är det en enig nämnd som meddelar dom i målet. Det kan dock förekomma att nämnden inte är enig i beslutet. Någon eller några av ledamöterna meddelar då att de har en skiljaktig uppfattning. Vid lika röstetal skall, enligt svensk lag, den tilltalade frias. Vidare beslutar nämnden om påföljd och eventuella skadestånd och om fortsatt häktning mm. Alla domslut i till exempel tingsrätterna, kan överklagas till Hovrätten, som är nästa högre instans.

I rättskedjan kan även nämnas andra viktiga aktörer såsom Kriminalvåden, Frivården med flera. Sammataget är det ett stort antal aktörer som tillsammans bildar rättskedjan. Ur ett samhällsperspektiv är det nödvändigt att hela rättskedjan i sin helhet fungerar och där alla de olika delarna är lika viktiga.

– En kedja är inte starkare än dess svagaste länk.

NRF anser att Regeringen måste erbjuda nämndemännen bättre och fördelaktigare arbetsförhållanden vilket sannolikt kan innebära; att det offentliga förtroendeuppdraget som nämndeman blir mera attraktivt, varumärket stärks och statusen på nämndemannarollen höjs.

Detta kan ske på olika sätt. NRF har i dagarna tagit fram en “Strategisk Agenda” där NRF i ett fempunktsprogram beskriver hur NRF önskar prioritera arbetet syftande till att stärka nämndemännens roll och arbetsförhållanden mm.

NRF har identifierat fem stycken fokusområden som innebär att rättskedjan stärks. Ett sådant och mycket angeläget fokusområde är att revidera och överse bestämmelserna avseende ersättningar och arvoden som är obsoleta och bättre anpassa dem till nämndemannens arbetsinsats och arbetsförhållanden i övrigt.

Bland annat har ersättningar och arvoden till nämndemännen inte höjts sedan 2007. För närvarande utbetalas 500 kr brutto i arvode, för en hel dags arbete i domstolen.

Vidare bör utbildningen av nämndemän förlängas och fördjupas.

Avslutningsvis vill NRF understryka att det föreligger ett stort behov av att analysera och stärka hela rättskedjans olika delar. Nämndemännens arbetsinsats i domstolarna är ovärderliga och säkerställer oberoende och opartiska domstolar. Nämndemännens arbetsförhållanden och arbetsvillkor måste därför stärkas. 


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se