av Michael Pålsson, advokat
Det råder troligen relativt stor enighet bland både domstolar och ombud att den stora belastningen av framför allt brottmål i landets tingsrätter, medför att tvistemålen nedprioriteras. Nu finns kanske en möjlighet att förhållandevis snabbt åtgärda detta.
Vid tidpunkten för rättegångsbalkens införande 1942 fanns vare sig videolänk, internet eller AI tillgängligt för domstolar och ombud. Möjligen fanns heller ingen vana från skiljeförfaranden att använda sig av vittnesattester vid huvudförhör, och att som huvudregel endast tillåta motförhör och återförhör. Världen har emellertid snabbt förändrats och kanske allra snabbast ändrades den i samband med pandemin covid-19.
För en tid sedan fick jag tillfälle att diskutera dessa frågor med såväl en tingsnotarie som ett par ordinarie domare. Det visade sig att domstolen de är anställda hos höll på att utvärdera JUNOs relativt nya AI-modell – främst med syftet att öka effektiviteten vid sökning av relevant rätt i olika enskilda fall. När jag tog upp frågan om AI och dokumenthantering var detta något som i vart fall dessa domstolsanställda var frågande inför och inte hade någon yrkesmässig erfarenhet av. Jag har därefter haft ytterligare tillfälle att diskutera ämnet med ordinarie domare som inte heller hade någon erfarenhet av AI som dokumenthantering.
Diskussionerna födde idéer som jag säkert inte är ensam om, men som jag i vart fall inte läst någon annanstans, nämligen frågan om att snabbt utreda en effektivisering av domstolarnas tvistemålshantering. Den PM som gjorde av Domstolsverket under 2023, ”En effektivare tvistemålshandläggning”, bedömer jag som alltför försiktig och fantasilös och att den endast på marginalen skulle effektivisera tvistemålshandläggningen. Det krävs troligen betydligt mer vågade ingrepp för att göra skillnad från dagens långsamma handläggning av tvistemålen.
Jag är förvisso normalt inte någon vän av att snabbt besluta om nya lagar och tanken är heller inte att göra någon genomgripande förändring av rättegångsbalken och dess grundprinciper – men läget blir allt mer akut och något måste göras innan medborgarna tappar förtroendet för våra domstolar. Rätten och tillgången till rättvisa är enligt min mening vital. Jag menar därför att följande förslag borde utredas:
- Inled förfarandet med ett planeringsmöte som kan hållas av en beredskapsjurist eller notarie. Planeringsmötet ska alltså hållas före den muntliga förberedelsen men efter att den första versionen av sammanställningen skickats ut.
- Låt domstolarna använda sig av dokumenthantering genom AI för att redan efter stämningsansökan och svaromål inför den muntliga förberedelsen ta fram en sammanställning som löpande kan uppdateras. Dokumenthantering på detta sätt torde kunna snabba upp förfarandet med flera veckor. Risken för fel i sammanställningen är minimal med ombud på respektive sida.
- Begränsa antalet inlagor från parterna till att som huvudregel endast utgöras av stämningsansökan, svaromål och genmäle från respektive part inkluderat bevisuppgift och kommentar på sammanställningen.
- Tillåt vittnesattester som huvudförhör.
- Avskaffa tre-sits i tingsrätterna för kommersiella mål, och avskaffa nämnd i familjemål.
Vissa av ovanstående förslag kan möjligen te sig kontroversiella, men att avstå från att utreda en rejäl effektivisering av tvistemålsprocessen i en snabbt föränderlig värld är enligt min uppfattning en grogrund för misstro mot den enskildes rätt och tillgång till rättvisa.
