Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Efter EU-domstolens dom: Är det okej att förbjuda religiösa symboler?

Debatt
Publicerad: 2021-07-27 08:55

DEBATT – av Ruth Nordström, advokat och chefsjurist, Skandinaviska Människorättsjuristerna och Rebecca Ahlstrand, jurist Skandinaviska Människorättsjuristerna

Nyligen avkunnade EU-domstolen i Luxemburg en dom som behandlar två fall som gäller bärandet av muslimsk huvudduk på privata arbetsplatser. Det ena fallet rör en kvinna som var anställd som förskolepedagog i en förening som driver ett stort antal förskolor. Hon stängdes av och skickades hem efter att ha trotsat föreningens neutralitetspolicy gentemot barn och föräldrar genom att vägra ta av sig slöjan.

Det andra fallet rörde ett kvinnligt kassabiträde i ett apotek som hade omplacerats och skickats hem på grund att hon vägrade ta av sig slöjan och på så sätt trotsade apotekskedjans interna neutralitetspolicy som förbjöd anställda att på arbetsplatsen bära iögonfallande och stora politiska, filosofiska eller religiösa symboler.

Både EU-domstolen och Europadomstolen för de mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i Strasbourg, Frankrike, har i flera fall berört frågan om religiösa symboler och mänskliga rättigheter som religionsfriheten och rätten till privatliv. I de flesta fall har domstolarna ansett att de inskränkningar som gjorts på olika områden varit acceptabla och berättigade. I fallet Eweida mfl mot Storbritannien fann Europadomstolen dock tvärtom att det inte varit en nödvändig och proportionerlig åtgärd att förbjuda bärandet av ett kors för en anställd vid ett brittiskt flygbolag. Då beaktade Europadomstolen bland annat att symbolen var diskret och att bolaget inte tidigare haft problem med sitt varumärke på grund av religiösa symboler som sjal eller turban. Däremot utgjorde det, enligt Europadomstolen, en tillåten inskränkning att förbjuda bärandet av kors när det gällde en sjuksköterska, Chaplin, eftersom det handlade och patienternas hälsa- och säkerhet, och att inskränkningen därmed ansågs ha ett legitimt syfte och mål.

Båda dessa fall prövades tillsammans av Europadomstolen år 2013. Det kan i viss mån ifrågasättas om Europadomstolens och EU-domstolens rättspraxis är helt förenliga eftersom Eweida-fallet skulle kunna peka i en annan riktning, där en enskild intresseavvägning måste göras för att inskränka individers rättigheter att bära religiösa symboler.

Vi har fått flera frågor om hur den nya domen från EU-domstolen kommer påverka den svenska arbetsmarknaden. Kommer religiösa symboler bli förbjudna på privata arbetsplatser även i Sverige? EU-domstolens dom innebär inte en generell rätt att förbjuda religiösa symboler i Sverige. Samtidigt kan det finnas en viss risk att företag i större utsträckning tillämpar ”neutralitetspolicys” på arbetsplatser. EU-domstolen har emellertid slagit fast att en sådan policy eller ett förbud måste gälla alla politiska, filosofiska och religiösa uttryck utan diskriminering.

Skulle det omfatta både Pride-flaggor som muslimsk huvudduk och politiska pins eller andra politiska och religiösa symboler och uttryck? Det är viktigt att understryka att grundhållningen i EU-rätten och Europakonventionen är att ingen får diskrimineras på grund av sin trosuppfattning om det inte finns legitima och giltiga skäl, som går att motivera. Det krävs också att det gäller en viss typ av arbete eller tjänst där individen syns som ett ansikte utåt för ett företag. Som nämnts har Europadomstolen lyft fram att förbud mot bärande av kors inte varit en nödvändig och proportionerlig åtgärd för en anställd som representerade ett flygbolag.

Som Europadomstolen fastställde i fallet Eweida m.fl mot Storbritannien så kräver ett hälsosamt demokratiskt samhälle att man tolererar och upprätthåller pluralism och mångfald. Frånvaro av religiösa symboler behöver inte vara neutralt, eftersom sekularism också är att betrakta som en icke-neutral livsåskådning, som Europadomstolen konstaterade i målet Lautsi. I det fallet hade den italienska medborgaren Soile Lautsi fört talan mot Italien i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg där hon hävdade att krucifixen som fanns i klassrummen i de italienska, offentliga skolorna stred mot hennes rätt att ge sina barn en sekulär uppfostran.

I domen från högsta kammaren i Europadomstolen blev det ett klart stöd för Italiens rätt att låta kristna krucifix hänga kvar i alla offentliga skolor. Domstolen hävdade vikten av att respektera medlemsstaternas kultur och traditioner och kristendomen har en särställning i Italiens kultur, historia och tradition. Europadomstolen underströk att sekularism (”laïcité” på franska) också är en ”filosofisk övertygelse”, det vill säga en ”tro”, och som sådan är inte sekularism ”neutral”.

I Sverige är det inte vanligt med tydliga förbud mot religiösa symboler. I dagsläget tycks det snarare vara tvärtom, att företag eftersträvar en mångfald och pluralism i sin framtoning eftersom detta anses positivt. Däremot finns en risk för en växande religiös intolerans och beröringsskräck med religion. Skrapar man på ytan hos företag, kommuner och statliga myndigheter, finns inte sällan en omfattande och oroväckande intolerans kring oliktänkande, när dessa baseras på religiösa uppfattningar. Vi har flera pågående fall rörande religionsfrihet på arbetsplatsen. Det är viktigt at ställa sig frågan om vilket samhälle vi skapar när vi inte tillåter synliga uttryck för religion och trosuppfattningar?


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se