DEBATT: ”Regeringens skolförslag är diskriminerande”

DEBATT – av Advokat Ruth Nordström, Skandinaviska Människorättsadvokaterna och Jurist Rebecca Ahlstrand, Skandinaviska Människorättsadvokaterna.
Regeringens nya skolförslag ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning” ser ut att röstas ner av oppositionen – och det med rätta.
Ett allvarligt problem med den föreslagna lagändringen är att den riskerar att diskriminera barn och deras familjer och kategorisera dem utifrån social bakgrund genom förslaget om påtvingad ”allsidig social sammansättning”. Att dela in och registrera eleverna och deras familjer utifrån social-, etnisk- och utbildningsbakgrund för föräldrar, riskerar att vara lagstridigt på flera punkter och att utgöra otillåten diskriminering enligt såväl diskrimineringslagstiftning som internationella konventioner. Enligt denna lagstiftning får inte en elev ges sämre möjlighet än andra elever på grund av någon av diskrimineringsgrunderna, som exempelvis etnisk tillhörighet eller religion.
Förslaget innebär också att kommunala skolor ska kunna få en högre skolpeng än friskolor, att urvalskriterierna för skolvalet ändras och att möjligheten att ställa barn i kö till friskolor begränsas. Detta lär slå extra hårt ekonomiskt mot vissa skolor och begränsa näringsfriheten. I utredningen anges vidare att skolor med specifika religiösa eller pedagogiska inriktningar ”kan locka till sig socioekonomiskt breda segment som lockas av skolans profil”. Men i stället för att lyfta fram detta som just ett sätt att främja integration, hävdas i utredningen att i dessa skolor ”ökar segregationen i andra avseenden”, en slutsats som inte är underbyggd.
Även om kvotering och andra medel kan användas för specifika legitima ändamål i vissa fall, måste det vara ett lämpligt medel för att uppnå det resultat som önskas, och vara proportionerligt. Sådana insatser måste också bedömas i ljuset av barnets- och föräldrars rätt att välja utbildning och rätten till privat- och familjeliv enligt Europakonventionen. Begrepp som ”social sammansättning” har inte definierats i utredningen och inte heller vilka omständigheter som ska råda för att denna ska vara uppnådd. Detta riskerar att strida mot de krav som uppställs av Europadomstolen, nämligen att inskränkningar av rättigheter ska vara tydliga och förutsebara och inte godtyckliga.
Vi anser att förslaget även strider mot Barnkonventionen och riskerar att inskränka barnens rättigheter på ett oförutsebart sätt. Barnens valfrihet riskerar att minskas och av utredningen framgår även att den påtvingade sociala sammansättningen också kan missgynna svaga elever i klassrumssituationer. Regeringens skolförslag inkräktar dessutom på näringsfriheten, vilket är en grundläggande fri- och rättighet i EU-stadgan och i den svenska grundlagen. Mänskliga rättigheter, pluralism och mångfald är hörnstenar i ett demokratiskt samhälle och regeringens förslag bör således röstas ner.