DEBATT – av Göran Grén, Avdelningschef Företagsjuridik Svenskt Näringsliv och Christer Östlund, Ansvarig Regelförbättring Svenskt Näringsliv.
Regeringen har i dagarna aviserat en ny grundlagsutredning (Dir. 2023:83). Till skillnad från den nyligen avslutade Grundlagskommittén (SOU 2023:12), som var begränsad till frågor om domstolars och domares oberoende samt vissa frågor kring ändring av grundlag, omfattar det nya uppdraget bland annat att analysera vilka generella förutsättningar som bör gälla för att en inskränkning i näringsfriheten och egendomsskyddet ska vara godtagbart. Det är mycket välkommet. Sverige står inför en samhällsomvandling som kommer att kräva betydande ingrepp i äganderätten i samband med en kraftig utbyggnad av infrastruktur, inte minst inom området för elproduktion och eldistribution. Svenskt Näringslivs förhoppning är att utredningen tar sig tid att utförligt
Svenskt Näringslivs förhoppning är att kommittén tar sig tid att utförligt analysera några särskilt viktiga frågeställningar. Den första tar sikte på RF 2:15. Senast regeringsformen var föremål för en allmän översyn var 2008 med påföljande grundlagsändringar 2010. Den resulterade bland annat i att reglerna kring egendomsskyddet förändrades. Huvudregeln är numera att full ersättning ska utgå när någon tvingas avstå sin egendom. Samtidigt slogs det fast att vid inskränkningar i användning av mark eller byggnad som sker av hälsoskydd-, miljöskydd eller säkerhetsskäl ska rätten till ersättning bestämmas i lag. Konstruktionen riskerar att skapa oförutsägbarhet och bör analyseras på nytt.
En annan fråga är förhållandet mellan regeringsformen och Europakonventionen, som sedan 1995 utgör svensk lag. En brist i samordningen riskerar att leda till oklarheter i rättsläget. Det gäller inte minst i frågan om egendomsskyddet. Europadomstolen har i praxis slagit fast ett vidsträckt skydd som i flera delar går längre än regeringsformens text om mark eller byggnad. I denna del skulle en uppdatering av regeringsformen vara önskvärd.
Även frågan om näringsfrihet förtjänar en översyn. Av EU-stadgan framgår bland annat att var och en har rätt att utöva ett fritt valt accepterat yrke samt att etablera sig och tillhandahålla tjänster. Regeringsformens skrivning om näringsfriheten är minst sagt försiktig och skulle med fördel kunna förstärkas och bli tydligare. Till exempel bör det övervägas att införa ett lagkrav för inskränkningar i friheten.
Såväl egendomsskyddet som näringsfriheten kan begränsas under förutsättning att det finns ett angeläget allmänt intresse. Ett förhållande som är svårt att ifrågasätta. Samtidigt lämnar formuleringen en öppning för tolkning och i sämsta fall godtycke. En översyn av RF 2:15 och 2:17 skulle kunna ge en bättre vägledning i syfte att öka förutsägbarheten.
En stark konstitution som är i fas med samtiden är en grundpelare för en väl fungerande rättsstat och lägger grunden för långsiktiga beslut om investeringar och satsningar av olika slag. Det har nu gått femton år sedan skyddet för egendom och näringsfrihet var föremål för en bred översyn. Mycket har hänt sedan dess och med den samhällsomvandling som ligger framför oss kommer mycket att hända de kommande åren. Mot den bakgrunden välkomnar vi en ny översyn och Svenskt Näringsliv deltar gärna i arbetet.
