Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

DEBATT: ”Våldtäktsmän förtjänar upprättelse – signerat svenska staten”

Debatt
Publicerad: 2021-08-16 11:08

DEBATT – av Elvira Fredriksson, juriststudent som driver den digital juridiska rådgivningen LawDigital.

För otillåtna handlingar skall konsekvenser införlivas. Det kan handla om ett barn som betett sig illa och som därav kanske inte får lördagsgodis eller en eventuell veckopeng. Det kan även handla om ett barn som betett sig extra bra och därför belönas, med en extra slant till veckopengen. Så fungerar det inte riktigt när det gäller grova brott, istället belönas våldtäktsmannen med ett skadestånd om närmare 1 miljon kronor.

Det må hända att beloppet inte är utskrivet som en belöning. Men det är den signalen det svenska rättssystemet, den svenska staten samt den sittande regeringen skickar till honom och alla andra potentiella våldtäktsmän. Nämligen att det är möjligt att tjäna pengar på att begå våldtäkter. Och vad säger detta till den utsatta kvinnan? Jo att hans fysiska och psykiska lidande från att ha suttit häktad längre än den tilltänkta fängelsetiden på två år utgör nästintill dubbelt så stor skada som den hon fick genomlida.

Han ansågs nämligen berättigad till 840 000 kronor medan det endast skulle betalas 430 000 kronor till henne. För det “enda” hon fick utstå var att sju män våldförde sig på henne, hot om livet med hjälp av både kniv och pistol, utpressning på pengar och mycket annat. Hur kommer det sig att staten känner ett större behov av att bringa sexualförbrytaren rättvisa än den utsatte?
Det talas om att det är viktigt att arbeta förebyggande för att händelser likt ovan inte ska hända, för att det får inte ske. Men ändå är det bland annat åtgärder i form av förebyggande diskussioner om varför man inte ska våldta människor, vikten av att ett nej är ett nej och samtal om genus som prioriteras. Vilket leder mig till den stora frågan, riktade till samtliga riksdagspartier och deras partiledare, var är lagförslagen? Jag vill inte bara höra vad partierna vill, jag vill se faktiska
lagförslag, som tas upp för votering och har en chans att förverkligas. Var är de handlingskraftiga partierna som presenterar och faktiskt verkställer åtgärdsplaner som gör att människor kan gå trygga på gatorna och att offren kan få någon form av upprättelse?

När kvinnor, barn och andra våldtas står många politiker handlingsförlamade, eller så sammanställs en punktlista som fastslår att det är förkastliga handlingar som har begåtts och att vi inte kan acceptera dem. Men det var väl inget nytt?
Jag skulle vilja se framförallt tre åtgärder som drastiskt kan förbättra situationen för den utsatte och som skickar rätt signaler till samtliga inblandade.

För det första så skulle jag vilja se ett Sverige där det inte är lönsamt att begå våldtäkter mot människor, oavsett om våldtäkten pågår i 17 timmar eller inte. Mitt förslag innebär att staten åtar sig att betala ut det fastställda skadeståndet till den drabbade, i syfte att säkerställa betalning. Sålunda är det gärningspersonen som är skyldig staten pengar, istället för att hans oförmåga att betala sker på bekostnad av den brottsutsatte.

För det andra, inom ramarna för frågan om skadestånd, så skulle jag vilja se att ett högre skadestånd fastställs till den drabbade, och att eventuella skadestånd som våldtäktsmannen får står i proportion till varandras lidande på så sätt att det framstår som rimliga i förhållande till varandra. För i dagens rättssverige utgör hennes gruppvåldtäkt endast hälften så stort men som det faktum att han satt i häktet längre än den fastställda fängelsetiden gör.

Till sist hoppas jag att frågan om slopade ungdomsrabatter med mera någon gång kan bli verklighet. I detta fall utgjorde straffmätningsvärdet tio år, men efter alla avdrag reducerades det ner till 2 år.

Jag säger inte att man inte ska arbeta preventivt. Det jag begär är bara att den mest akuta situationen ska hanteras först. För det är ohållbart och ett hån mot de drabbade att medan de genomlever sin mardröm och Sverige handlingsförlamat ser på så pratar vi om att se till att fler diskussioner om att nej är ett nej ska föras. Den mest akuta situationen måste ändå vara den som sker nu, inte den som kanske sker i framtiden.

Så återigen ställer jag min fråga, till Sveriges riksdagspartier och partiledare, var är lagförslagen?


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se