Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

DEBATT: ”Vaccinpass vid religiösa sammankomster strider inte mot religionsfriheten”

Debatt
Publicerad: 2022-01-10 11:43

DEBATT – av Nils Britton, JurStud och tillika ledare på konfirmationsläger.

När regeringen 24 november 2021 meddelade att det blev möjligt att kräva vaccinpass vid allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar, inomhus för fler än 100 personer, så väcktes stor kritik. Riksdagens ombudsmän mottog under två veckors tid 9100 anmälningar, vilket är fler än vad myndigheten vanligtvis får in under ett helt år.

I anslutning till beslutet om vaccinpass uttryckte ärkebiskopen Antjé Jackelén i en artikel i Sydsvenskan att kravet på vaccinpass stred mot den grundlagsskyddade tillika oinskränkbara religionsfriheten och hänvisade till att enskilda riskeras att registreras i sin religionsutövning och att individer utan vaccinationsbevis exkluderas. Det här stämmer dock inte, utan jag menar att möjlighet att kräva vaccinationspass vid religiösa sammankomster visst är
förenligt med religionsfriheten.

Religionsfriheten i Sverige skyddas dels av regeringsformen, dels av Europakonventionen som Sverige
sedan 1995 enligt grundlag är skyldiga att följa. Religionsfriheten är den enda av de s.k opinionsfriheterna
som inte får begränsas. I regeringsformen lyder religionsfriheten “Var och en är gentemot det allmänna
tillförsäkrad religionsfrihet: friheten att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion”. Vid första anblick framgår det som uppenbart att rätten att utöva sin religion innefattar deltagande i gudstjänster. Men i de förarbeten som finns till regeringsformen så framgår det att religionsfrihetens oinskränkbara ställning inte får hindra att begränsning görs av de delar som innehåller betydande moment från de andra friheterna.

I fallet med gudstjänster innebär det att dessa får begränsas eftersom de innehåller betydande moment av mötesfriheten. I förarbetet står det dessutom uttryckligen att under en epidemi ska sammankomster kunna hindras oavsett om det är fråga om teaterföreställningar eller gudstjänster (Se prop. 1975/76:209 s. 114.). Även konstitutionsutskottet har i sitt yttrande till förlängningen av pandemilagen uttryckt att begränsningar av religionsfriheten får göras av de delar som utgör utflöden från de andra friheterna. Det här väcker frågan om vad det är som faktiskt omfattas av friheten att utöva sin religion. Enligt justitierådet Thomas Bull och fd justitierådet Fredrik Sterzel kan det sammanfattas som ett skydd mot att en religion förbjuds eller särbehandlas i lagstiftning samt ett skydd för den enskilda att ensam och utan påverkan på omgivningen får tro vad hen vill. Det blir därmed tydligt att religiösa sammankomster inte tillhör denna smala religionsfrihet utan
istället får begränsas enligt de regler som gäller för mötesfriheten.

Religionsfriheten i regeringsformen skyddar också mot att till det allmänna tvingas uppge sin religiösa
åskådning. Kritiker har menat att vaccinationsbevis vid religiösa sammankomster skulle tvinga folk att uppge sin religiösa åskådning eftersom vaccinpass visas tillsammans med legitimation. Här är det återigen viktigt att komma ihåg att religiösa samfund ges möjlighet att, som alternativ till vaccinpass, istället vidta smittskyddsåtgärder som anges i föreskriften. Vad som avses med tvång har av, av de tidigare nämnda justitieråden, beskrivits som att den enskilde utsätts för hot, våld eller liknande företeelse med syfte att avslöja individens åskådning. Vid en gudstjänst har utövaren alltid rätt att välja att inte delta, vilket gör att det osannolikt kan ses som att individen tvingas ge sin religiösa åskådning till känna. Även Europakonventionens artikel 9 skyddar religionsfriheten men där framgår det uttryckligen att religiösa gudstjänster kan begränsas genom lag om det sker till skydd för den allmänna hälsan.

Den rättsliga innebörden av att fritt utöva sin religion skiljer sig tydligt från det som av samhället ses som
att utöva sin religion. Detta fenomen är olyckligt eftersom vi vill ha lagar som är klara och förutsebara så att medborgarna enkelt ska kunna förhålla sig till lagen. Något som här uppenbarligen ej är fallet. Religionsfrihet har historiskt sett betraktas som en av de mest fundamentala rättigheterna och därmed beretts ett långtgående skydd i grundlagen. Men trots detta har lagstiftaren varit tydlig med att religionen inte kan användas som ett typ av skydd för att undgå övriga rättighetsinskränkningar. Fallet med vaccinationsbevis vid religiösa sammankomster är ett tydligt exempel på att en sammankomst ej undantas endast på grund av dess religiösa anknytning. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att vaccinpass begränsar religionsfriheten för de ca 1,5 miljoner svenskar som inte har valt att vaccinera sig. Det krävs därför att en avvägning mellan samhällets allmänna hälsa och individens rätt till att få delta i religiösa sammankomster, görs med viss regelbundenhet, för att säkerställa att en begränsning av opinionsfriheterna aldrig är mer långtgående än vad som är nödvändigt.

Sammanfattningsvis är möjligheten till krav på vaccinationsbevis i vid religiösa sammankomster, av allt
att döma, förenligt med skyddet för religionsfriheten. Religiösa sammankomster i kyrkan omfattas överhuvudtaget inte av religionsfriheten, utan av mötesfriheten. En möjlig förklaring till varför lagstiftaren tillskrivit riksdagen jämbördig kompetens att begränsa antalet på en ishockeymatch som på en gudstjänst, är att religionens jämförelsevis svaga ställning i Sverige inte gör det motiverat att religiösa sammankomster ska ha en särställning. Lagstiftaren kan på så vis anses ge uttryck för att det är lika stor rättighet för en supporter att få gå och se sitt hockeylag, som för en kristen att gå på söndagsgudstjänst. Coronapandemin har tvingat riksdagen att göra rättighetsinskränkningar som saknar motstycke i modern tid, och dessutom på rekordkort tid. Därför är det bra och viktigt att beslut ifrågasätts av olika instanser i samhället, men i fallet med vaccinpass vid religiösa sammankomster kan det konstateras att det visst är förenligt med religionsfriheten. Något som kan vara bra att veta ifall ytterligare smittskyddsåtgärder krävs för att spara liv eller avlasta sjukvården!


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se