DEBATT: ”Sverige måste få ordning på bidragen till företag”
DEBATT – av Erik Mossberg, specialist inom offentlig sektor på PA Consulting
Under Coronapandemin har mycket stöd betalats ut till företag. Situationen under pandemin är exceptionell men inte unik. En total översikt är svåråtkomlig, men 2019 betalades det ut minst 51 miljarder kronor i statligt företagsstöd. Åsikterna om vad det statliga stödet ska gå till varierar. Vissa menar att stöd är nödvändigt för att klara av påfrestningar som Sveriges ekonomi drabbas av med jämna mellanrum. Andra menar att dessa stöd har en kritisk roll i den löpande omställningen av samhället.
Det finns idag en uppsjö av olika bidrag, mikrostöd, innovationsstöd och lånegarantier som företag och organisationer kan söka för olika ändamål. Det rör sig om stöd för allt från att starta företag och klimatsmarta transporter till stöd för sanering av förorenade marker och vattendrag. Stöden distribueras av flera olika myndigheter, kommuner och regioner. Det är här utmaningen ligger. Med så många involverade parter i företagsstöd är det svårt att få ihop helheten. Lägg därtill att felaktigt statsstöd i stor skala kan ha en konkurrensvridande effekt.
Problemet är lyckligtvis redan uppmärksammat på flera nivåer. Inom EU önskar man främja ansvarsskyldighet hos beviljande nationella myndigheter och har därför inrättat Transparency Award Module (TAM), där stöd som beviljats ska redovisas, och SARI2, där utbetalningar av stöd ska redovisas. Dessa nät har stora maskor. Gränsen för att rapportera i TAM är 500 000 euro. Därutöver är inrapporteringen av informationen manuell på ett sätt som inte stödjer en fullständig och detaljerad analys på nationell nivå.
Vad Sverige behöver är en digital lösning som sammanställer alla företagsutbetalningar och möjliggör en översikt. Vi föreslår att det skapas ett nationellt byggblock1 – utvecklat av Myndigheten för Digital Förvaltning – med tekniska förmågor, tjänster, standardiserade modeller och ramverk. Byggblocket ska stödja den digital utvecklingen bland offentliga organisationer som även omfattar gemensamma infrastrukturella utmaningar. Bolagsverkets ”Mina ombud” som är en nationell infrastruktur för en digital, standardiserad fullmaktshantering är ett konkret exempel på byggblock.
Vi talar om byggblock som genom att samla information från samtliga bidragsgivande myndigheter skulle kunna visualisera stöd per bransch, region och på detaljnivån kring varje enskilt företag. Allt för att uppnå en bättre kontroll över vilka ändamål statliga bidrag beviljas men även för att minimera det bidragsfusk som idag kostar svenska skattebetalare flera miljarder kronor årligen.
Naturvårdsverket är ett konkret exempel på framåttänkande myndighet som med mer än ett dussintal olika bidrag, såsom Alvins fågelfond, Klimatklivet och Ladda hemma-bidraget, har som ambition att på sikt samla alla utbetalningar av bidrag i en databas. Målsättningen är att skapa bättre beslutsunderlag till stöd för en mer rättvis fördelning av bidrag mellan olika områden över tid.
Nyttorna är flera:
1. Alla utbetalningar kan samordnas
2. Full koll uppnås på hur mycket som har betalats ut till enskilda organisationer
3. Arbetssätt kring behandling av bidrag kan samordnas och effektivitetsvinster uppnås
En transparent lösning tillgänglig för alla myndigheter för samordning av utbetalningar till företag på nationell nivå vore önskvärt. Med en sådan på plats skulle bidragsfusk upptäckas tidigare samtidigt som problemen kring felaktiga utbetalning av Coronastöd kanske hade kunnat undvikas. Sist men inte minst skulle en sådan lösning underlätta i rapporteringen mot EU.
Utbetalningarna från myndigheter, kommuner och regioner måste löpande kunna analyseras för att på bästa möjliga sätt bidra till att svenskt företagande utvecklas i rätt riktning.
