DEBATT: ”Svensk konkurrenskraft hotas av villkoren för unga jurister”

DEBATT – av Frej Anderson, ledamot SSK, juriststudent vid SU, Emma Lindblad, ordförande SSK, juriststudent vid SU, Felicia Vendel, ledamot, juriststudent vid SU.

Arbetsvillkoren för jurister i början av sin karriär är fortfarande undermåliga men det nya ”juristavtalet” är ett steg mot förändring. Nu krävs att fler arbetsgivare tecknar avtalet, om inte så riskerar det svenska näringslivets konkurrenskraft att utarmas.

”Jag hade aldrig kunnat tänka mig att det skulle vara så illa. Konstant obetald övertid, riktigt dålig lön och i princip ingen hjälp av någon mer erfaren jurist” berättade en vän när vi diskuterade hens anställning på en byrå.

Flera känner säkert igen sig i vännens beskrivning och att jurister, särskilt biträdande jurister har dåliga arbetsvillkor kommer nog inte som överraskning för någon annan heller. Fenomenet är vid det här laget väldokumenterat och utbrett hos allt från tingsnotarier till biträdande jurister på affärsjuridiska byråer. Den ohälsosamma stressnivån och den psykiska ohälsan som följer av detta medför inte bara ett hot mot individers välfärd utan leder även till att klienterna får sämre rådgivning. På sikt riskerar det här att hota den svenska konkurrenskraften.

Det svenska näringslivet är nämligen beroende av en juristkår som kan bistå med kompetens, något som omöjliggörs om dess uppsättning inte längre vill eller kan arbeta med tanke på arbetsförhållandena. Risken som följer är att jurister i stället börjar vända sig till arbetsgivare utanför näringslivet som kan garantera bättre arbetsvillkor.

För att lösa problemet och garantera konkurrenskraften så krävs att arbetsgivarna nu verkligen börjar konkurrera med varandra om att erbjuda de främsta arbetsvillkoren. Ett effektivt sätt för arbetsgivare att göra det på är att teckna ”juristavtalet”. Det signalerar att arbetsgivaren är en seriös aktör som värdesätter medarbetares arbetsförhållanden, vilket bidrar med en konkurrensfördel när det gäller nyrekrytering, särskilt av unga jurister. Samtidigt så ökar det även sannolikheten att juristen stannar kvar på längre sikt, vilket är minst lika viktigt med tanke på den alltmer flexibla karriärsbanan.

Om fler börjar teckna kollektivavtal så skapas en hög gemensam standard, vilket skapar förutsebarhet för samtliga aktörer i näringslivet. Det minskar i sin tur risken för att fler ska behöva utsättas för det min vän gick igenom. Men det handlar inte bara om min vän utan det handlar om att juristbranschen faktiskt måste förändras om vi ska bevara konkurrenskraften.

Samtidigt måste vi förstå att den här förändringen inte kommer komma av sig själv, utan det krävs att vi jurister ställer krav på arbetsgivare tillhandahåller de arbetsvillkor vi förtjänar. För om vi inte gör det idag, riskerar vi alla att bli förlorare på sikt när den svenska konkurrenskraften ger vika.