DEBATT: ”Om förtal – och hur samma yttrande bedöms olika”

DEBATT – av Dag Wetterberg, advokat och bokaktuell med ny upplaga av boken Medierätt.

JK har under de senaste 35 åren endast väckt tre åtal rörande förtal varav två av dessa mål rör tidningen Expressen. Det tredje målet rör det mycket uppmärksammade målet där Cissi Wallin stämdes för utpekande en individ som våldtäktsman och därmed brottslig.

Målet med läggmatcherna

År 1991 väckte dåvarande JK Hans Stark åtal för grovt förtal mot Expressen och dess ansvarige utgivare Bo Strömstedt. Åtalet ansågs vara påkallat ur allmän synpunkt då artiklarna var mycket negativa för idrottsrörelsen. JK förlorade och Expressen gick ut med en rubrik samma dag som löd: ”176-0 till tryckfriheten”. Rubriken anspelade på att åklagaren inte haft mindre än 176 åtalspunkter och han vann inte en enda av dessa. Målet har även televiserats i ”Spelskandalen” 2022.

Målet handlar om ett avslöjande av Expressen och journalisten Thomas Malmquist som fattade misstankar om att det pågick något underligt i sportvärlden när topplaget Boltic förlorade mot Kungälv med 8-0. Genom ett researcharbete avslöjandes att en spelmaffia låg bakom flera kupper mot Svenska spel (tidigare Tipstjänst). Spelare skulle ha gått med på s.k. läggmatcher i utbyte mot pengar. Eftersom det både fanns ett allmänintresse rörande artiklarna och en sanningsgrund utgjorde inte publiceringarna förtal i juridisk mening. Något Expressen lyckades att bevisa.

Expressen och Persbrandt

Femton år senare, 2006, väckte JK Göran Lambertz åtal mot Expressen för den felaktiga rapporteringen kring skådespelaren Mikael Persbrandt. Han polisanmälde tidningen Expressen för förtal till Justitiekanslern rörande en artikel där det påstods att Persbrandt vårdades för akut alkoholförgiftning samt att han tagits in på en klinik för akut avgiftning och för vård för sitt alkoholmissbruk. I artikeln presenterades kliniken som ”Persbrandts nya hem”. Omständigheter i målet visade att Persbrandt inte varit på det aktuella hemmet och att de inte erbjöd sådan vård som det påstods att Persbrandt mottagit.

Precis som i tidigare mål av liknande art görs bedömningen om en uppgift i det enskilda fallet är ägnad att utsätta någon för annans missaktning med utgångspunkt från den utpekades situation. Normalt sett är en uppgift om att någon är alkoholist nedsättande för dennes anseende. Dessutom var uppgiften allvarlig i detta fall eftersom man fick uppfattningen att Persbrandt var så långt ner i sitt missbruk att han tappat kontrollen över sitt liv. Eftersom uppgifterna dessutom helt rörde Mikael Persbrandts privata förhållanden fick de anses ha ett litet allmänintresse. Tidningens chefredaktör, Otto Sjöberg, dömdes att betala 80 dagsböter á 1 000 kronor och dömdes för tryckfrihetsbrottet förtal.

Cissi Wallin (I) tryckfrihetsmål med jury rörande det litterära verket ”Allt som var mitt”1

Ytterligare sjutton år senare, 2022, väckte nuvarande JK Marie Heidenborg talan mot Cissi Wallin för tryck och yttrandefrihetsbrotten grovt förtal för utpekande av käranden som våldtäktsman och därmed som brottslig, ett mål JK förlorade. I målet, vilket handlades som ett tryckfrihetsmål under medverkan av jury, yrkade JK att Cecilia Wallin Blomberg (Cissi Wallin) skulle dömas för tryck- och yttrandefrihetsbrotten grovt förtal för att ha utpekat käranden som våldtäktsman och därmed som brottslig. JK yrkade även att tingsrätten skulle förklara Cissi Wallins bok ”Allt som var mitt – Historien som inte får berättas” konfiskerad, vilket den inte blev givet utgången i målet.

Efter att rätten ställt sina frågor till juryn, vilka samtliga besvarats med nej – innebärande att den inte ansåg att Cissi Wallin begått grovt förtal eller förtal – lämnades åtalet utan bifall. Med hänsyn till utgången i skuldfrågan avslogs kärandens skadeståndstalan och Justitiekanslerns yrkande
om konfiskering. Eftersom Cecilia Wallin Blomberg frikändes från åtalet stod staten för kostnaderna för försvaret och målsägandebiträdet. Det innebär även att domstolen i domskälen inte redogjorde för prövningen av målet.

Cissi Wallin (II) sedvanligt brottmål, publicering på Facebook och Instagram2

Anledningen till att detta mål prövades i sedvanlig rättegång med allmän åklagare är att yttranden på Facebook och Instagram inte skyddas av YGL. Vare sig Facebook eller Instagram har ett utgivningsbevis, varför talan väcks av allmän åklagare och saken prövas i allmän domstol utan en jury vilken instrueras att hellre fria än fälla skribenten.

Trots att samma sak prövades i detta mål, med skillnaden att käranden i detta mål nämns med namn i sociala medier, fälldes Cissi Wallin för grovt förtal. Hovrätten skriver i sina domskäl att det inte kan ha rått något tvivel om vem Cissi Wallin avsett, även i de inlägg där kärandens namn inte angetts, att hon genom att peka ut käranden som våldtäktsman har utmålat honom som brottslig och klandervärd i sitt levnadssätt samt att uppgiften får anses ha varit ägnad att utsätta honom för andras missaktning. Hovrätten fann därför att Cissi Wallin i samtliga inlägg uppsåtligen lämnade förtalsgrundandeuppgifter om käranden. Det var inte försvarligt att lämna uppgifterna eftersom det inträffade legat så långt bak i tiden samt att käranden inte anses ha en sådan ställning i offentligheten att han ska behöva tåla uppgifterna. Hovrätten ansåg även att Cissi Wallin inte varit skylig att uttala sig i saken.

Anledningen att det är fråga om grovt förtal är den stora spridningen av uppgifterna. Skadeståndet om 110 000 kr är högre än tidigare skadestånd vilket beror på en lagändring. Att Cissi Wallins dagsböter sattes ned berodde bl.a. på den långa tidsutdräkten mellan tingsrättens dom och hovrättens dom vilken var nästan tre år. Intressant att notera är att när hovrätten prövade detta mål [Mål II] och hade kännedom om att Cissi Wallin friats i tryckfrihetsrättegången tog den inte hänsyn till utgången i denna. Hovrätten skriver:

”Cecilia Wallin Blomberg har pekat på att hon i ett mål gällande åtal för tryckfrihetsbrott innefattande förtal av (käranden) har frikänts och har, som hon får förstås, menat att denna frikännande dom ska ha en prejudicerande verkan i detta mål. Liksom i mål om tryckfrihetsbrott ska i nu aktuellt mål göras en avvägning mellan skyddet mot kränkande uttalanden och kravet på yttrandefrihet, som är grundlagsskyddat. Det är emellertid fråga om två olika mål och hovrätten ska i detta mål göra en självständig bedömning av omständigheterna med tillämpning av gällande rättsregler.”

Slutsatser och tankar rörande yttrandefrihetsrättsliga mål

Något som är mycket intressant, rent rättsligt, är det faktum att Sveriges reglering, vilken i och för sig stipulerar en teknikbunden yttrandefrihet, i praktiken kan innebära att två likadana yttranden i det ena fallet inte bedöms som förtal och i det andra att yttrandet utgör förtal. Det är högst troligt att för det fall Cissi Wallin endast publicerat sina yttranden i ett litterärt [tryckt] verk inte blivit fälld för grovt förtal. Genom att hon även yttrade samma sak i sociala medier, vilka alltså inte är skyddade av våra yttrandefrihetsgrundlagar, blev hon fälld för dessa yttranden.

Det får anses självklart att Cissi Wallin och hennes advokat hänvisade till sin friande domen i mål I i pläderingen i mål II. Det kan enligt min mening inte ses som irrelevant att göra en sådan hänvisning utifrån logik och sunt förnuft. Men nu är inte alltid juridik ettor och nollor eller för den delen sunt förnuft utan många gånger handlar det om bedömningar som rör sig i gränslandet däremellan. Enligt min mening ska grundlagsfästa yttranden ha ett starkt skydd men det förefaller underligt att samma yttrande i icke grundlagsskyddad media kan utgöra förtal.