Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

DEBATT: ”Myndighetsanställda ska inte riskera dömas för brott om ett misstag begås”

Debatt
Publicerad: 2022-01-28 11:41

DEBATT – av Ulf Stenberg, chefsjurist vid Villaägarna

Småhusägare anlitar byggföretag för att få hjälp med reparationer samt om- och tillbyggnader. Likaså städbolag. Det kan för många privatpersoner – även en statsminister – vara svårt att bedöma om ett bolag bedriver sin verksamhet på ett seriöst sätt. I synnerhet inte när bolagets fasad utåt sett framstår som oklanderlig.

En noggrann privatperson kontrollerar om ett bolag har F-skattesedel, inte har skulder hos Kronofogden samt har goda referenser, men oegentligheter som delvis svart avlönad arbetskraft och fusk med arbetsgivaravgifter med mera, är i praktiken sådant som en privatperson har svårt att upptäcka. Så även om du vill anlita seriösa företag, är det lätt hänt att du råkar köpa tjänster från vad som i själva verket är skumraskföretag med snygga fasader.

När Skatteverket kontrollerar en personalliggare på en byggarbetsplats, kan Arbetsmiljöverket, Migrationsverket och Försäkringskassan vara lyckligt ovetande om innehållet. Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet, upplever många myndighetsanställda sekretesslagen som snårig och svårtillämpad. Det finns förvisso redan idag paragrafer i sekretesslagen, som är underutnyttjade och kan göra det möjligt att lämna över fler uppgifter mellan myndigheter. Det kan dock vara svårt att avgöra när paragraferna får användas, då praxis på området är tunn.

Fuskande företag kan tack vare att sekretesslagen är deras bästa vän, runda stora delar av den svenska lagstiftningen och på så sätt strunta i arbetsmiljöregler och undvika att betala skatt. Tack vare detta får de konkurrensfördelar och kan ta allt större marknadsandelar på seriösa företags bekostnad. Den organiserade brottsligheten fräter därför allt djupare hål i samhället. Någonstans går också en gräns för när den här utvecklingen inte går att vända.

Svenska myndighetsanställda beter sig inte som polisen Dirty Harry i filmens värld. De ser inte lagstiftningen som en parentes och lämnar därför inte över uppgifter till andra myndigheter, så som de själva känner för. De ser istället till att hålla sig långt innanför lagens råmärken, då de annars riskerar att dömas för brott mot tystnadsplikten. Det latenta fängelsehotet passiviserar således myndighetsanställda och är en klapp på axeln till myndighetsanställda, som inte lämnar över uppgifter till andra myndigheter.

En myndighetsanställd ska inte behöva riskera att bli dömd för brott om ett misstag begås och uppgifter felaktigt lämnas över till en annan myndighet. När en anställd begår ett sådant misstag, bör det ses som ett personalärende, inte något som det ska väckas åtalas för. Villaägarna föreslår därför att en myndighetsanställd som lämnar över relevanta uppgifter till en annan myndighet, inte ska kunna dömas för brott mot tystnadsplikt eller annat brott, när överlämnandet av uppgifter är försvarligt. Det skulle gynna överlämnandet av uppgifter mellan myndigheter och vara samhällsekonomiskt effektivt. Likaså indirekt göra det lättare för privatpersoner att undvika skumraskbolag. Även för en statsminister.

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: