Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

DEBATT: ”Mer behövs för att stärka barnrättsperspektivet i vårdnadstvister”

Debatt
Publicerad: 2021-02-17 11:03

DEBATT – av  Helena Thybell, generalsekreterare Rädda Barnen och Cecilia Sjölander, generalsekreterare stiftelsen Allmänna Barnhuset.

I fredags beslutade regeringen om en lagrådsremiss kallad ”Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister”. Vi, två av de ledande barnrättsaktörerna som länge arbetat med barn i separationer och vårdnadstvister, konstaterar att små steg presenteras för att öka barnrättsperspektivet. Vi hade önskat mer för att göra verklig skillnad!

Frågor som rör vårdnad, boende och umgänge handlar om ett barn. Ett barn där föräldrarna i vissa fall inte kan komma överens om vem som ska ha vårdnaden, vart barnet ska bo eller hur umgänget med den andra föräldern ska se ut. Dessa frågor måste lösas med barnets bästa som utgångspunkt. För att detta ska kunna ske, måste barnet ha en reell möjlighet att få ge sin syn på saken, föra sin talan, vara med i processen. Så ser det inte ut idag och inte heller i lagda lagrådsremiss. Det räcker inte med att stärka barnets ställning i föräldrabalken; att barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge, att barnets rätt till information och att komma till tals i förfarandet ska lyftas fram och tydliggöras, att fler och yngre barn ska ges möjlighet att delta i förfarandet, Det är inte heller tillräckligt att socialnämnden i ett förfarande om vårdnad, boende och umgänge ska få höra ett barn utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande. Att se barn som egna rättighetsbärare med rätt till eget ombud där ombudet har en talerätt för barn i samtliga vårdnadsmål är ett konkret steg att förverkliga att beslut grundas i enlighet med barnets bästa. Vi menar att fokus måste flyttas från föräldrarna och deras konfliktområden till det enskilda barnet och dess rättigheter.

Det har gått fyra år sedan betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) presenterades. En utredning som skulle syfta till att stärka barnrättsperspektivet i tvister om vårdnad, boende och umgänge. Vi anser att utredningen hade ett ensidigt fokus på konflikter mellan jämstarka och kompetenta föräldrar och därmed en övertro på att information, förhandling och konfliktlösning ska leda till att komma överens.

Föräldrar som driver processer om vårdnad, boende och umgänge är inte sällan en socialt och ekonomiskt utsatt grupp. Vi anser att vårdnadstvister måste ses i en större kontext för att till fullo inse vad som ligger bakom. Inte sällan handlar svåra vårdnadstvister om att den ena föräldern, barnet eller båda har blivit utsatta för våld, övergrepp eller förtryck.

Vi saknar ett större fokus på förebyggande åtgärder. Vi kan inte se att regeringen har beaktat det i lagrådsremissen. Vi anser att resurser behöver sättas in tidigt för att stötta familjer till att utöva ett fungerande separat föräldraskap med barnets bästa i fokus. Insatser som leder till att färre tvister om vårdnad, boende och umgänge. Vi har idag ett system som fokuserar på samarbetssamtal med familjerätten. Vi anser att det behövs ett mer utvecklat samordnat stöd i form av samverkansteam. Vi ser också behov av att denna målgrupps behov av stöd i högre grad uppmärksammas av socialtjänsten och att insatser erbjuds som kan stötta föräldrar till att få ett separerat föräldraskap att fungera utifrån barnets behov. När frågor väl har hamnat i domstol är det väldigt svårt att ta sig ur den processen. Det förslag om informationssamtal som finns i lagrådsremissen är inte tillräckligt, och dessutom totalt oprövat – regeringen är beredd att lagstifta om en process som ingen vet om den fungerar eller vilka konsekvenser reformen får. Införandet av informationssamtal riskerar dessutom att bli ett slag i luften då kommunerna i hög grad saknar insatser för att stötta familjer vidare till ett fungerande separerat föräldraskap.

Att inta ett helhetsperspektiv innebär att ta ett helhetsgrepp kring barnrättsperspektivet på all lagstiftning som är relevant. Förutom de farhågor som lyftes av oss redan för drygt tre år sedan i remissförfarandet, anser vi att regeringen förbisett Barnkonventionsutredningen. Så sent som i november 2020 presenterades kartläggningen om hur svensk lagstiftning och praxis stämmer överens med barnkonventionen. Utredningen konstaterade att lagstiftningen som rör vårdnad, boende och umgänge, bland annat bestämmelser om barnets bästa, barnets rätt till delaktighet och barnets rätt till umgänge inte stämmer överens med barnkonventionen. Denna utredning tillsattes för att kunna vara ett stöd för regeringen i sitt fortsatta transformeringsarbete och som ett sätt att säkerställa att svensk lagstiftning är i linje med barnkonventionen.

Det räcker inte med vad som står i föräldrabalken och tro att förändringar där räcker till. Det gäller även betänkandet om en ”Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag”. Även här har vi båda varit remissinstanser och påpekat just bristen på helhetsperspektiv. En ny vårdnadslagstiftning bör koppla an till kommande förslaget om att kriminalisera att låta barn bevittna våld i nära relationer. Vi välkomnar att regeringen nu går vidare med en nationell strategi kring våld mot barn samt ser över behovet av lagändringar för att säkerställa att barn, när föräldrarna har separerat, inte mot sin vilja måste träffa en förälder som utsatt barnet för våld.

Sammanfattningsvis anser vi:

· Att regeringen drar tillbaka sitt förslag för att ta ett helhetsperspektiv och på allvar säkerställa ett barnrättsperspektiv i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge.

· Att satsningar prioriteras på förebyggande åtgärder för att minska antalet ärenden som hamnar i domstol.

· Att barn ses som de rättighetsbärare de är och att lagstiftningen utformas efter detta. I detta ingår att barn ses som part i dessa ärenden, med talerätt och rätt till eget ombud.

· Att en ordning tas fram som omöjliggör att ett barn får hela sin barndom förstörd på grund av tvister mellan föräldrarna. I detta bör även ingå att se över om dessa frågor verkligen ska hanteras som ett tvistemål eller om det vore mer i linje med ett barnrättsbaserat synsätt att dessa ärenden hanteras av de förvaltningsrättsliga domstolarna.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se