Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

DEBATT: ”Krypterad bevisning leder till spekulativ bevisvärdering”

Debatt
Publicerad: 2021-06-28 11:23

REPLIK – av Torgny Jönsson, ordförande för föreningen Reclaimjustice.

Encrochat, Sky, Anom och PGP är några av de krypterade mobilappar som efter polisens dekryptering lett till kännbara påföljder och flertalet livstidsstraff. Bevisningen har i flera fall tillmätts sådan styrka att den lagts till grund för lagens strängaste straff. Just denna omständighet väcker berättigade frågor då det rör sig om en ny typ av bevisning som är oerhört komplex. Äger verkligen domarkåren tillräcklig kunskap för att klara genomföra en samvetsgrann bevisvärdering? Har landets offentliga försvarare tillräcklig kunskap för att kunna ifrågasätta bevisningen och ställa rätt frågor till åklagarnas expertvittnen?

Trots en samlad försvararkårs invändningar synes det nu stå klart att Encrochatbevisning kommer tillåtas vid svenska domstolar. Oaktat att den i första hand formellt ifrågasatta och komplexa bevisningen tillåts i den fria bevisprövningens namn, ställs några av rättskedjans aktörer inför helt nya kunskapskrav. Okunskap kring den högteknologiska bevisning som det förhållandevis nya fältet ”krypterade mobiltelefoner” utgör riskerar att göra domstolsprövningar närmast lotteribetonade. Något som avkunnade domar visar och som har lett till en ojämn och oförutsägbar rättstillämpning på området.

Sedan fransk polis lyckats knäcka den krypterade kommunikationsappen EncroChat har den bevisning som tillgängliggjorts för svensk åklagare i flera fall åberopats framgångsrikt vid domstol och lett till långa påföljder, inte sällan till livstidsstraff. Krypterade mobiler har blivit något av åklagarsidans mirakelkur för att klara lagföra den brottlighet som man inte tidigare lyckats komma åt.

Nationellt forensiskt centrum (NFC) är den sakkunskap vars utredningar och expertvittnen åberopats för att styrka den dekrypterade bevisningens tillförlitlighet. Trots dessas reservationer och osäkerhet inför bevisningen har domstolarna i snart nog alla fall valt att tillmäta bevisningen högt bevisvärde. Man har låtit sig förblindas av den självsäkerhet som åklagare visat inför bevisningen utan att förstå den oerhört komplicerade tekniken bakom dessa appar och de felkällor som medför att vad man ser saknar förankring i verklighet.

Enligt 35 kap. 1§ rättegångsbalken ska rätten avgöra vad som är bevisat i målet efter en samvetsgrann prövning. En sådan prövning får naturligtvis inte bygga på spekulationer, eller det som i vardagstal uttalas gissningar. När åklagarsidans expertvittnen uttrycker osäkerhet och inte klarar besvara centrala frågor kring bevisningen saknas skäl för domstolen att tillmäta bevisningen värde oaktat åklagarens påståenden kring bevisningens styrka.

Tvivel och osäkerhet är det som föreligger eller rättare sagt borde föreligga med hänsyn till alla obesvarade frågor och kunskapsluckor. Dessutom saknas kunskap hos misstänktas försvarare för att klara ställa de frågor som inte endast ger uttryck för expertvittnens osäkerhet utan visar på hur meddelanden kan manipuleras och planteras av annan än den misstänkte. Istället för att anta åklagarsidans självsäkerhet bör domstolarna agera med betydande ödmjukhet inför det faktum att bevisningen högst troligt kan vara kontaminerad och att det fält man beträder är jungfrulig mark. För att utdömda fleråriga påföljder och lagens strängaste straff med stöd av krypterade mobilappar måste krävas betydligt större kunskap och evidens än vad som föreligger idag.

I en nyligen avkunnad dom vid Malmö tingsrätt (mål B 12936–20) tillmäts bevisning fotograferad i en krypterad PGP-mobil tillräckligt stort värde för att fälla en 29-årig man till ansvar för anstiftan till mord där han döms till livstids fängelse. Till stöd för den krypterade bevisningen presenterades en utredning utförd av NFC och därutöver vittnesförhör med IT-forensiker. Av NFC:s utredning framgår att inte någon av myndighetens slutsatser kunnat bekräftas då man saknat enheter med samma uppkoppling och konfiguration som den beslagtagna mobilen. Foton har med andra ord tagits av det som kunnat observeras på mobilskärmen.

Trots att NFC inte kunnat ta sig in i den beslagtagna mobilen, för att få bekräftat att det som visas på skärmen är autentiskt med och speglar metadata i mobilen, har fotografier av mobilskärmen lagts till grund för ett livstidsstraff. Det har alltså inte varit möjligt att undersöka eventuella felkällor som EFAIL eller om meddelanden manipulerats genom ett Man-in-the-middle (MITM) förhållande. Man kan omöjligt veta om de fotograferade meddelanden som presenterats är en produkt av säkerhetsbrister i appen framkallade av nycklars sårbarhet, nycklars ogiltighet eller buffertöverskridning.

Av princip om Equality of arms följer minimikrav om att den misstänkte ska ha samma möjligheter som åklagaren att utföra sitt försvar. När det kommer till krypterade mobiler är denna balans tydligt förskjuten till åklagarsidans fördel. Åklagarsidan har NFC:s expertis att tillgå med möjlighet att formulera frågor på sådant sätt att de är till fördel för åtalet. Landets försvarare saknar samma kompetens och tillgång till oberoende expertis. Domstolarna tycks dessvärre ha tagit intryck av den marknadsföringskampanj som åklagarmyndigheten bedrivit där resultat av dekrypterade mobiler framställts som en exakt vetenskap.

Domstolarnas alltmer okritiska förhållningssätt inför en såväl formellt som materiellt oklar bevisning är djupt problematisk. Vid en samvetsgrann prövning av bevisning krävs kunskap kring den bevisning som förebringats. Nödvändig kunskap för att klara en sådan prövning saknas i dagsläget och risken felaktiga domar är därmed uppenbar. En opartisk domstols skyldighet är att visa ödmjukhet inför den utbredda okunskap som förekommer avseende krypterade mobilappar och hantera bevisningen kring dessa med stor försiktighet


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se