Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Kompletterande utbildning för utländska jurister måste ge bättre utdelning”

Debatt
Publicerad: 2021-10-04 11:40

DEBATT – av Ulrika Husmark, professionsanalytiker med inriktning på jurister, på Akavia.

Kompletterande juristutbildningen ska ge utländska jurister en möjlighet till ett relevant arbete på svensk arbetsmarknad. Men en färsk undersökning från Universitetskanslersämbetet visar att bara 38 procent etablerar sig som jurist efter utbildningen. ”Detta är ett enormt slöseri med skattepengar och med den kompetens som inte tas tillvara”, skriver Ulrika Husmark, professionsanalytiker på Akavia. Invandrade akademiker med examen från ett annat land står inför en rad utmaningar när det kommer till att arbeta i Sverige. Förutom att förstå hur arbetsmarknaden fungerar och formulera ansökningshandlingar enligt svensk norm tillkommer flera andra svårigheter.

Språket är den första barriären. Att lära sig professionell svenska är oftast ett måste, eftersom arbetsspråket i svenskt arbetsliv för det mesta är just svenska. Ytterligare ett problem är att skaffa sig det nätverk som kan leda till ett relevant arbete. En majoritet av alla jobb i Sverige förmedlas via kontakter – en väg som många invandrade akademiker har svårt att hitta till.

Men för utländska jurister finns ytterligare ett hinder; själva utbildningen. Eftersom juristutbildningar vanligtvis fokuserar på det utbildande landets rättssystem blir denna kunskap oanvändbar i ett land med ett helt annat rättssystem. I Akavias mentorsprogram för invandrade akademiker möter vi ofta erfarna utländska advokater som förtvivlat inser att hela deras kunskapsbas är värdelös i en svensk kontext.

En möjlig utväg för dessa jurister är att försöka få en av de få och mycket åtråvärda platserna på den kompletterande juristutbildningen för utländska jurister som ges vid Stockholms universitet. Utbildningen innebär två års heltidsstudier för att lära sig det svenska rättssystemet och ger samma examen som det traditionella juristprogrammet. Förkunskapskraven är, utöver mycket goda kunskaper i svenska språket, en minst fyraårig utländsk juristutbildning, avslutad med en examen. Efter examen borde studenterna från juristprogrammet och den kompletterande juristutbildningen alltså ha samma förutsättningar i arbetslivet, men det visar sig vara stora skillnader i etableringsgrad och yrke.

Bland personer som har tagit examen från juristprogrammet var 95 procent etablerade på arbetsmarknaden ett år efter utbildningens slut och av dessa var 78 procent verksamma inom yrket jurist. (Enligt Akavias undersökning Efter examen 2021)

Bland personer som har tagit examen från den kompletterande juristutbildningen för invandrade akademiker, var 65 procent etablerade på arbetsmarknaden ett år efter utbildningens slut och av dessa var 38 procent verksamma inom yrket jurist (enligt Universitetskanslersämbetets rapport ”Etablering på arbetsmarknaden efter kompletterande utbildning – personer med utländsk utbildning”).

Det är alltså en 30 procentig skillnad gällande etableringsgrad och 40 procents skillnad gällande hur många som får ett juristjobb, till förmån för personer med examen från juristprogrammet.

Varför har så många som har gått den kompletterande utbildningen svårt att ta sig in på arbetsmarknaden? Och varför arbetar så många utanför traditionella juristyrken, trots rätt kvalifikationer? Dessa frågor ger inte undersökningarna svar på.

En möjlig anledning till den stora skillnaden kan vara att studenter från den kompletterande utbildningen inte har det kontaktnät som är normen för att få jobb i Sverige. En annan anledning kan vara att den kompletterande utbildningen inte håller samma kvalitet som juristprogrammet. Ytterligare en förklaring kan vara att arbetsgivare inte vet att utbildningen håller hög kvalitet. Eller att rekryterare har (omedvetna) fördomar om personer med utländsk bakgrund.

Oavsett vilket pekar undersökningen på ett allvarligt problem – att inte ens den kompletterande juristutbildningen räcker för att skapa förutsättningar att fortsätta arbeta inom professionen. Detta är ett enormt slöseri; med invandrade juristers tid och engagemang, med de skattepengar som finansierar utbildningen och med den kompetens som inte tas tillvara.

Under hösten kommer Akavia att undersöka hur det går för samtliga invandrade akademiker att få ett relevant arbete. Vi kommer även ta reda på vad arbetsgivare kan göra för att underlätta steget in på arbetsmarknaden. Det är visserligen individens ansvar att skaffa sig rätt kunskap och anstränga sig för att hitta ett arbete. Men även arbetsgivare har en skyldighet att öppna dörrar och anstränga sig för att hitta den bäst lämpade kandidaten – oavsett var hen kommer från.

Källor:
Universitetskanslersämbetets (UKÄ) rapport https://www.uka.se/download/18.5b0805f6177cddfd035935/1614181596945/rapport-2021-02-23-Etablering-efter-kompletterande-utbildning.pdf

Akavias undersökning Efter examen 2021.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se