DEBATT – av Frida Bratt, Sparekonom Nordnet.
Skatten på ISK, investeringssparkonto, höjs ytterligare nästa år, vilket står klart efter att nivån på statslåneräntan för den 30 november slagits fast. Nu är det upp till bevis för de partier som tidigare positionerat sig som ”spararnas bästa vän”. Dags att återställa skatten på ISK.
Statslåneräntan landar på 2,62 procent per den 30 november, vilket innebär att vi kan slå fast vad skatten på ISK blir 2024. Den kommer att landa på 1,09 procent av värdet på sparandet – upp från 0,88 procent under 2023 och från 0,375 procent under 2022. Det innebär att skatten blir nästan tre gånger så hög nästa år som under 2020-2022.
Den högre skatten på ISK innebär att sparformen inte lämpar sig för lågrisksparande, exempelvis i form av korträntefonder. Eftersom lågt risktagande i exempelvis korta räntefonder inte kan förväntas ge en högre avkastning kommer en schablonbeskattning på dessa nivåer inte att vara förmånlig. Enligt en enkel tumregel bör den förväntade avkastningen överstiga statslåneräntan plus en procentenhet, det vill säga omkring 3,6 procent, för att ISK ska vara förmånligare än vanlig depå med 30 procent skatt på vinsten.
Att skatten höjs när räntan stiger är absolut ”spelets regler” – så har det sett ut sedan ISK infördes. Vad som dock förändrats sedan ISK infördes är att två skattehöjningar har genomförts. 2016 infördes ett tillägg till statslåneräntan på 0,75 procentenheter, och därtill ett golv på 1,25 procent. 2018 ökade påslaget med ytterligare 0,25 procentenheter. Idag är schablonintäkten på ISK statslåneräntan plus 1 procentenhet multiplicerat med kapitalet.
Motiveringen till att dessa höjningar genomfördes av den dåvarande regeringen? Att räntorna var låga. Numera har vi med all önskvärd tydlighet fått känna på att räntor är en föränderlig faktor. Men detta faktum, att räntan inte lär vara låg i all evighet, var inget som störde dåvarande regerings skattehöjning. Men räntor förändras. De kan stiga kraftigt, och det har de nu gjort. Då är det också rimligt att detta påslag på statslåneräntan dras tillbaka nu när ränteläget är ett helt annat.
Regeringen borde i det här läget dels införa det fribelopp man lovade spararna i Tidöavtalet. Men inte bara det. Man bör även rulla tillbaka skattehöjningarna, det vill säga ta bort påslaget på statslåneräntan på 1 procentenhet. Det duger inte att skylla passiviteten på inflationen – ett ökat sparande är inte inflationsdrivande.
I valrörelsen tävlade Tidöpartierna om att vara spararnas bästa vän. Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna har alla sagt att de vill rulla tillbaka tidigare skattehöjningar, och det förstnämnda partiet har på sin stämma beslutet om att man ska arbeta för att sänka skatten på mer än bara de första 300 000 kronorna.
Nu är det upp till bevis. Skatten har stigit kraftigt, samtidigt som människors behov av en buffert ökar i tuffa tider. ISK gör investeringar i aktier och fonder enkelt och krångelfritt, och det är fortfarande sparformens stora fördel. Men om ISK ska förbli en bred och folklig sparform som passar för alla typer av sparare måste skattehöjningarna rullas tillbaka. Återställ skatten på ISK.
