DEBATT: ”Innovationspolitik kräver rättssäkerhet”
DEBATT – av Peter A Jörgensen, tidigare bland annat teknisk attaché i Kalifornien och Kjell Jegefors, tidigare bland annat ordförande för Aktietorget. Båda ledamöter av Uppfinnarkollegiet.
All innovationspolitik bygger på samarbete. Kompetenta parter väljer att samarbeta med ett gemensamt mål och bidra till den egna och landets framgång. Förutom den gemensamma visionen förenas de genom olika former av juridik och avtal. Nu kommer smolk i glädjebägaren. När tvister uppstår inom immaterialrätten missgynnar svensk lagstiftning och rättspraxis alltid de kapitalsvaga aktörerna.
Forsknings- och innovationspropositionen, som läggs på riksdagens bord 2024, måste prioritera det immateriella värdeskapandet. Detta påpekade vi i riksdagens näringsutskott redan 2018. Nu har Utbildningsdepartementet efterfrågat inspel till nästa proposition. Inspelet överlämnas i dagarna.
Forsknings- och innnovationspolitiken måste vila på rättsliga grunder. Skyddas inte utvecklingsresultat med patent eller som företagshemlighet, så saknar resultatet helt ekonomiskt värde och blir aldrig en innovation. Innehavaren, det vill säga start-upp-företaget eller den enskilde forskaren, måste ha ekonomiska förutsättningar att försvara sin rättighet vid en eventuell tvist.
Svensk lagstiftning och kompetens inom detta rättsområde måste hålla jämna steg med den internationella utvecklingen för att upprätthålla vår konkurrenskraft. Bland de svenska globala företagen är kompetensen god och möjligheterna nyttjas väl. Tyvärr gäller inte detta bland mindre företag, start-upp-företag och universitetsforskare. Här har dessutom det juridiska regelverket stora brister. Den mest uppenbara är att rättegångsreglerna och att utvecklad rättspraxis ensidigt gynnar kapitalstarka aktörer. Dessa vinner regelmässigt processer mot kapitalsvagare parter. Rättssäkerheten är satt ur spel. Tyskland, England och Wales har infört speciella regler för att minska obalanserna vid dessa rättegångar. Det nya systemet Unified Patent Court (UPC) har infört rättshjälp med samma syfte.
Digitalisering av tjänster är en svensk paradgren. Den hotas av både den bristfälliga lagstiftningen och tillämpningen av lagen om skydd av företagshemligheter. Här krävs att osäkerheten om elementära legala frågor såsom bevisbördan och förtroendet (det vill säga vilka krav kan ställas på en samarbetspartner) måste elimineras. Det är också viktigt att hålla jämna steg med både Danmark och Finland. Våra grannar har lagar som kriminaliserar röjande av företagshemligheter. Det betyder att fängelsestraff kan utdömas.
Obalanserna vid rättegångar bekräftas av två domar i juni från Patent och marknadsöverdomstolen (PMÖD):
1. En tidigare anställd vid ett medicinsk-tekniskt företag riskerar hittills kostnader på cirka fem miljoner kronor för att få sin rätt prövad. Han krävde ersättning för en uppfinning, som inte ingick i hans arbetsuppgifter, men tappade i första instans. Han valde då att överklaga och eftersom domslut alltid är svåra att förutsäga, medförde detta en stor ekonomisk risk. Han vann i Patent och marknadsöverdomstolen (PMÖD). Företaget, motparten, har nu valt att överklaga till Högsta domstolen, som ännu inte beslutat om de tar upp ärendet. Vid ett positivt beslut för företaget blir risken för uppfinnaren ännu större.
2. Målet handlar om utvecklingen av tekniken bakom BankID. Accumulate AB, ett mindre konsultbolag, hade tecknat flera sekretess- och samarbetsavtal med de sex svenska storbankerna för utvecklingsarbetet. Samarbetet bröts och bolaget stämde bankerna. I första instans förlorade bolaget. Domen fastslog att bolaget skulle betala 13,7 miljoner kronor för att täcka bankernas advokatkostnader. Konsultbolagets gick i konkurs, men konkursboet drev frågan vidare i PMÖD och förlorade även där. Denna gång blev kostnaden 5,8 miljoner. Den förfördelade parten tvingades riskera, och förlorade, 19,5 miljoner för att få sin rätt prövad. Domen har överklagats till HD och kostnaderna kan komma att öka.
Rättegångsreglerna vid patenttvister måste också reformeras. Idag lämnas många utvecklings- och forskningsresultat utan skydd, då rättsinnehavaren inte har råd med kostnaden för att tvista och få sin rätt prövad. Här talar vi om avsevärda förluster av potentiella storsäljare. I motioner till riksdagen har redan sex partier ställt sig bakom förslaget att utreda denna fråga.
Idag har vi lämnat en skrivelse till Regeringskansliet där vi föreslår reform av rättegångsreglerna både vid tvister om patent och företagshemligheter. Dessutom behövs informationen, utbildningen och forskningen inom immaterialrätten kraftigt utvecklas.
Det krävs en juridisk utvärdering av ekosystemet för det immateriella värdeskapandet. Bristerna är uppenbara, men först krävs en grundläggande analys över ekosystemet. Vårt tänkbara resultat är att ett råd som samordnar, utvärderar och styr de offentliga insatserna för det immateriella värdeskapandet. Här bör praktiskt aktiva jurister och entreprenörer ingå samt naturligtvis representanter för akademin. Dessutom bör rådets verksamhet vila på en politiskt beslutad nationell immaterialrättsstrategi.
