DEBATT: ”Hur skall kvinnor skyddas från våld under pandemin”

DEBATT – av Ruth Nordström, chefsjurist Skandinaviska, Människorättsjuristerna och Rebecca Ahlstrand, jurist Skandinaviska Människorättsjuristerna.

Under de senaste veckorna har tragiskt nog fem kvinnor mördats i Sverige, där deras män är misstänkta gärningsmän. Skandinaviska Människorättsjuristerna, som vi företräder, är medlemmar i EU:s Fundamental Rights Agency, vars rapport visar att Sverige är bland de EU-länder där kvinnor varit varit mest utsatta för våld.

Statskontorets analys av svenska myndigheters arbete med den nationella strategin för att motverka mäns våld mot kvinnor visar att det råder brister på utvärderade förebyggande metoder och arbetssätt. Detta är allvarligt och måste prioriteras. Som rapporten visar, måste länsstyrelserna nå ut bättre med den nationella strategin och polismyndigheten behöver fokusera på förebyggande insatser mot vissa situationer eller individer med hög risk att begå denna typ av brott.

Under pandemin har våldet i nära relationer mot kvinnor och tjejer tragiskt nog ökat drastiskt över hela världen. Enligt Förenta Nationernas statistik är en av tre kvinnor utsatta för fysiskt eller sexuellt våld, främst från en partner i en nära relation. FN kallar det ökade våldet mot kvinnor för en ”skuggpandemi” och uppmanar till en global insats.

Den svenska pandemilagens inskränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter, som rörelsefriheten, är allvarliga, och behöver diskuteras mycket mer i det offentliga. Regeringen bör genast se över hur de restriktioner och begränsningar i mänskliga rättigheter som tillämpas idag, påverkar våldet mot kvinnor. Mänskliga rättigheter får bara begränsas om inskränkningen är föreskriven i lag, nödvändig med hänsyn till hälsa samt om inskränkningen står i proportion till det syfte som skall uppnås.

I lagrådsremissen till den svenska pandemilagen finns en betoning på kravet på proportionalitet. Detta innebär att det måste göras en avvägning mellan vad som kan uppnås genom åtgärden i fråga om minskad smittspridning, och de negativa konsekvenser som åtgärden kan förväntas få. Ett problem vid denna avvägning är emellertid att konsekvenserna av de nu pågående restriktionerna för människors hälsa, ekonomi och framtid, inte kan förutsägas. Enligt en rapport från Världsbanken är kvinnorna de stora förlorarna i pandemin, som slår hårt mot kvinnors försörjning och flickors utbildning. Enligt uppgifter från UNICEF riskerar 13 miljoner flickor att giftas bort på grund av pandemin 2020-2030, särskilt med hänsyn till alla stängda skolor i fattiga länder.

Vi som jobbar med kvinnor som utsatts för våld, sexuella övergrepp och människohandel för sexuella ändamål, både i Sverige och utomlands, ser resultatet av de kraftiga och i vissa fall oproportionerliga restriktionerna under pandemin. Vi efterlyser en omfattande och tydlig diskussion om de allvarliga begränsningar som görs av mänskliga fri- och rättigheter i pandemins namn och vilka konsekvenserna blir för alla kvinnor som dagligen upplever våld.