Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

DEBATT: ”Hovrättsdomen ett hot mot penningtvättslotteriet”

Debatt
Publicerad: 2020-06-16 11:27

DEBATT – av Torgny Jönsson, ordförande för föreningen Reclaimjustice

En av rättsstatens hörnpelare är att krav om förutsägbarhet är uppfyllt. Principen är lika betydelsefull som oskuldspresumtionen, proportionalitetsprincipen och allas likhet inför lagen. Lagar och normer ska vara förutsägbara för alla och envar. Domstolar ska givetvis tolka dessa lagar och normer på ett förutsägbart sätt. Det ska med andra ord vara möjligt för den enskilde att i förväg känna till hur lagen kommer att tillämpas.


Penningtvättslagens tillämpning vid svenska domstolar spretar som en solfjäder och får kamelryggen att framstå som ett under i jämnhet. Normalt ställda krav på förutsebarhet har lagts på hyllan när stryktipsraden upplevs som mera säker än ett domstolsavgörande. Under den förhållandevis korta tid som lagen funnits har brott mot densamma kommit att närmast jämföras med konungamord. På samma sätt som skalbolagshandel under 80-talets senare del kom att ses som det mest avskydda av alla brott.
Hovrätten över Skåne och Blekinges avgörande , målnr B 803-20, i förra veckan är betydelsefullt då domen är en markering mot den lotteriliknande ordning som råder. Iärende efter ärende har åtalade fällts till ansvar för penningtvättsbrott utan att åklagaren styrkt det förbrott som är ett nödvändigt rekvisit för en fällande dom. Vaga antaganden och tunna indicier har vunnit gehör genom det tilltrosförsprång som åklagaren haft framför den tilltalade. Den förklaringsbörda som normalt vilar på åklagarens axlar har blivit fjäderlätt att bära

Tanken om att allting som förefaller oklart för bankerna ska betraktas som misstänkt penningtvätt har fått närmast absurda konsekvenser. Sedan det uppdagats att Swedbank systematiskt ägnat sig åt penningtvätt i sin utländska verksamhet, åtminstone uppgående till 370 miljarder kronor, bedrivs en kompensatorisk häxjakt bland svenska små och medelstora kunder. Med som enda uppenbara syfte att rentvå ett söndertvättat rykte. Banketik och
sekretess är begrepp som kastats ut som barnet med badvattnet. Länge var bankaffärer var och ens ensak, lika privat som de val som var och en gör vid valurnan. Det tillhör en svunnen tid. Penningtvättslagens genomslag i det civila samhället och vid landets domstolar har blivit så stort att utrymmet för godtycke måste skärpas, tillämpningsregler måste klargöras. Inte minst vad avser det förbrott som åklagaren har att visa.

För ganska precis ett år sedan meddelade hovrätten i Malmö domar i två skilda mål, B1782-18 respektive B1929-18, som båda avsåg grova penningtvättsbrott. Likheten mellan de två målen och hur åklagaren utvecklat sin talan i respektive mål var slående. I vart och ett av målen återfanns en huvudmisstänkt som dömts till 2.5 års fängelse av Malmö tingsrätt.
Bevisläget mot de båda männen var likartat och uppvisade betydande svagheter. Hovrätten beslöt att helt frikänna en av de misstänkta medan man valde att fälla den andra. Oavsett att det fanns viss bevisning mot den frikände medan det i allt väsentligt saknades bevis mot mannen som man valde att fälla.

Tillämpning av penningtvättslagen är en krånglig historia eftersom det krävs att åklagaren kan visa att de pengar som hanterats härrör ifrån brottslig verksamhet. Något som i flera fall visat sig vara komplicerat eftersom det inte är klarlagt hur konkret åklagaren måste vara.
Det framkom inte minst i Göteborgs tingsrätts mål B 1693–17 där 15 personer frikändes från grova penningtvättsbrott efter det att tingsrätten vägrat att ta ställning till det av åklagarna påstådda förbrottet grovt bedrägeri.

Penningtvättslagen i all ära, men nog finns det tydliga populistiska inslag över införandet av lagen 2017. Misstänkta fälls och frias på ett sätt som närmast för tankarna till chokladhjulet, åklagarna förefaller oklara över vad som gäller medan domstolarna famlar i mörker. Låt oss hoppas av det nyligen avkunnade hovrättsavgörandet är ett första steg mot en förutsägbar tolkning av en lag som påverkar väldigt många människors vardag.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.