DEBATT: ”Generativ AI – framtidens paralegal?”
DEBATT – av Emma Kadri Bergström, senior associate och advokat på Mannheimer Swartling. Specialiserad inom immateriella rättigheter, IT, teknik och marknadsföring.
Artificiell intelligens (AI) är idag en verklighet som omvandlar flera branscher, juridiken inkluderad. Även om tekniker som maskininlärning och naturlig språkbehandling har funnits i flera år, har deras användning mestadels begränsats till enkla uppgifter som dokumentgranskning och generering av standardiserade kontrakt. Nu står vi inför en revolutionerande förändring.
Idag har vi tillgång till en processorkraft som överträffar de mest avancerade datorerna i det förflutna. Samtidigt har tillgången till data skjutit i höjden, vilket är avgörande för de AI-system som bygger på lärande algoritmer. Dessa två faktorer har varit drivkraften bakom de betydande framstegen inom AI som gjorts på senare tid.
AI har potentialen att omdefiniera våra liv och yrken. Men precis som all teknik är det inte utan begränsningar. Det finns en viss oro över att AI ska kunna ersätta jurister helt och hållet. Men synsättet är missvisande och alltför förenklat. Vi bör snarare betrakta AI som ett kraftfullt verktyg med potential att göra juristyrket mer effektivt, förutsatt att vi utnyttjar det på rätt sätt.
Fenomenet generativ AI blev ordet på allas läppar när OpenAI i november 2022 gjorde ChatGPT fritt tillgänglig för allmänheten. ChatGPT är en textbaserad chattbot byggd på en avancerad språkmodell som genererar sammanhängande, naturlig och relevant text baserat på de förfrågningar (“prompter”) den får. Intresset för tjänsten har varit oerhört stort, vilket har resulterat i tusentals tidningsartiklar, podcastavsnitt och sociala medieinlägg. Google har nyligen lanserat sin egen chattbot “Bard” vilket har intensifierat konkurrensen på AI-marknaden.
Generativ AI har potential att användas på otaliga sätt bortom enkel dialog. Den underliggande tekniken fungerar så att AI-systemet identifierar samband och mönster mellan olika dataelement i stora mängder data och sedan använder sina insikter till att generera nya unika och originella resultat. På detta sätt kan AI:n producera konstverk, besvara komplicerade frågor och leverera och sammanfatta information från omfattande datauppsättningar.
Här är några exempel på de mest imponerande tillämpningarna hittills: Skapande och anpassning av marknadsföring: AI kan generera en mängd olika innehållstyper – allt från e-postmeddelanden till inlägg på sociala medier och bloggartiklar – för marknadsföringskampanjer. Dessutom kan den skapa personligt innehåll baserat på kundens preferenser, tidigare beteende och demografi, vilket förbättrar kundupplevelsen och ökar konverteringsfrekvensen. Utveckling och felsökning av mjukvara: AI kan automatisera kodskrivning, vilket är ett användbart verktyg för utvecklare. Det kan också bidra till felsökning av kod genom att identifiera möjliga felorsaker och föreslå lösningar. Flerspråkig kundsupport: Med sin förmåga att bearbeta språk kan generativ AI tillhandahålla kundsupport på flera språk. Till exempel kan ChatGPT översätta meddelanden från ett språk till ett annat, vilket möjliggör effektiv kommunikation mellan kunder och företag över hela världen. Skapa interaktivt content: I mer kreativa tillämpningar kan generativ AI användas för att generera HTML-, CSS- och JavaScript-kod för att skapa interaktiva webbelement. Till exempel har ChatGPT använts för att skapa en animering av en studsande boll på en webbsida. Sammanfattning av dokument: AI kan användas för att sammanfatta långa dokument, vilket underlättar navigeringen i stora informationsmängder.
Redan på 50-talet undersökte forskare möjligheterna med artificiell intelligens. Den brittiske matematikern och datavetaren Alan Turing var en av pionjärerna inom detta fält. Han utvecklade det så kallade “Turingtestet”, en metod för att bedöma en maskins förmåga att visa mänsklig intelligens. Turings tanke var att om en maskin, baserat på sina svar i en konversation, kunde övertyga en mänsklig bedömare om att den var en annan människa skulle maskinen betraktas som intelligent.
Under 1960-talet utvecklades den tidiga AI-modellen ELIZA av Joseph Weizenbaum vid MIT. ELIZA var ett program som simulerade en psykoterapeut och använde en enkel form av naturlig språkbehandling för att svara på användarens inmatningar. Trots att ELIZA var begränsat i sina svar och saknade förståelse för det innehåll programmet genererade, blev det mycket populärt och fick stor uppmärksamhet för sin förmåga att efterlikna mänsklig kommunikation.
Utvecklingen av AI accelererade under de följande decennier. Ett betydande genombrott var introduktionen av AI i mobiltelefonindustrin genom Apples lansering av röstassistenten “Siri” 2011. Huawei följde upp med att 2016 lansera “Honor Magic”, den första telefonen som använde AI för att förstå och anpassa sig efter användarens behov.
AI:s förmåga att bearbeta och analysera stora datamängder har länge varit känd och har visat sig vara särskilt värdefull inom juridiken. Jurister har sedan början av 2010-talet använt AI-drivna juridiska sökmotorer och automatiserings- och dokumentgranskningsverktyg i sina verksamheter och utvecklingen inom generativ AI kommer sannolikt att accelerera AI-användningen.
Genom att använda generativ AI kan mängden manuellt arbete minskas betydligt, vilket i sin tur frigör tid för mer komplexa och strategiska uppgifter som kräver mänskligt omdöme och kreativ problemlösning. Generativ AI erbjuder en väg för jurister att automatisera rutinmässiga och tidskrävande uppgifter. Till exempel kan den användas för att utforma utkast till juridiska dokument, inklusive avtal och inlagor. Den kan snabbt genomsöka tusentals dokument för att hitta relevanta lagar och juridiska prejudikat, vilket optimerar den juridiska forskningsprocessen. Dessutom kan generativ AI assistera i identifiering av potentiella legala risker och möjligheter genom att analysera omfattande datamängder, vilket sparar värdefull tid och möjliggör mer omfattande due diligence-processer.
Trots den imponerande potentialen hos generativ AI är det viktigt att vi är medvetna om dess begränsningar. En av de största utmaningarna med denna teknologi är fenomenet som kallas “hallucinationer”, där AI:n genererar output som är osammanhängande eller avviker från den ursprungliga input som språkmodellen har tränats på. Det kan ses som en form av föreställningsförmåga där språkmodellen skapar eller infogar information som inte finns i den givna datan. Sådana hallucinationer kan uppstå som en följd av komplexa mönster som modellen har lärt sig, men som inte nödvändigtvis återspeglar verkligheten.
Ett personligt exempel på en sådan hallucination som jag har stött på vid användning av ChatGPT innefattar påhittad rättspraxis. Efter att ha blivit ombedd, kan chattboten mycket övertygande räkna upp innehåll i beslut och domar som faktiskt inte existerar, och beskriva påhittade omständigheter. Först när jag har bett om verifiering av informationen har chattboten bett om ursäkt för förvirringen och erkänt att den hade gjort ett misstag.
Det är viktigt att notera att hallucinationer inom AI inte är avsiktliga eller önskvärda. De utgör bieffekter av den nuvarande teknikens komplexitet och begränsningar. Forskare och utvecklare inom AI arbetar aktivt för att förstå och minimera dessa förekomster.
En studie av Goldman Sachs indikerar att AI har potential att ersätta upp till 44% av dagens juridiska arbetsuppgifter. Trots det är det osannolikt att AI kommer att eliminera behovet av jurister helt och hållet. Liksom när internet introducerades, förväntas AI ha en djupgående inverkan på juristbranschen. Många fruktade då att tillgången till juridisk information på nätet skulle minska behovet av jurister. Istället ledde det till en ökning av både antalet jurister och efterfrågan på kvalificerade juridiska tjänster. Varför skulle det vara annorlunda med AI-revolutionen?
Generativ AI representerar ett kraftfullt verktyg som kan förstärka juristers förmågor. Genom att använda AI för att automatisera rutinmässiga uppgifter kan jurister frigöra mer tid för kritiskt tänkande, kreativ problemlösning och strategisk planering. Med tanke på potentialen att förenkla och effektivisera arbetsflöden, blir frågan inte längre om utan hur jurister bör använda generativ AI?
Även om AI inte förväntas ersätta jurister helt och hållet, kommer det ändå att driva betydande förändringar. De jurister som utnyttjar AI kommer sannolikt att få övertag över dem som inte gör det. Vilken klient skulle till exempel godkänna att betala för debiterade timmar som ägnats åt uppgifter som AI kunde ha utfört på sekunder? Klienter kommer att förvänta sig att deras advokater strävar efter att vara så kostnadseffektiva som möjligt.
Vi ser redan tecken på den senaste utvecklingens inverkan på advokatbranschen. Den internationella advokatfirman Allen & Overy har banat väg inom juridisk teknologi genom att integrera “Harvey”, en innovativ AI-plattform optimerad för juridiskt arbete som är byggd på OpenAI’s senaste språkmodell. När allt fler juridiska företag omfamnar AI måste branschen anpassa sig. Detta inkluderar kontinuerlig inlärning och vidareutbildning av jurister för att arbeta symbiotiskt med AI.
Även om AI-användning inom juridisk verksamhet inte är något nytt fenomen medför den senaste utvecklingen nya utmaningar. Användningen har fram tills nu varit kontrollerad. AI-tjänster har köpts in av företagsledningar och använts på deras instruktion och under deras övervakning. Detta har förändrats och plötsligt har enskilda utan kostnad tillgång till mycket kraftfulla verktyg som kan förenkla deras arbete.
Mot bakgrund av detta är det av största vikt att vi utvecklar riktlinjer för att säkerställa att vår användning av AI är säker, etisk och upprätthåller den högsta nivån av integritet. Eftersom många AI-verktyg lagrar användarens input för att förbättra sina språkmodeller, är det avgörande att inte inkludera företagshemligheter eller annan känslig information (exempelvis personuppgifter) i frågor som ställs via tjänsterna. Det är också av yttersta vikt att advokater utövar exceptionell försiktighet när det gäller information som omfattas av klientsekretess.
Med hänsyn till de utmaningar som hallucinationer kan medföra är det dessutom av stor betydelse att verifiera resultat som genereras av AI-verktyg. Det är inte garanterat att den information som erhålls är korrekt. Därför är det nödvändigt att noga efterfråga referenser till källor och kontrollera deras giltighet.
Trots dess inneboende begränsningar, medför användningen av generativ AI ett stort antal fördelar som öppnar upp nya och spännande möjligheter för juristsektorn. AI innebär inte slutet för juristprofessionen utan snarare en möjlighet att transformera och förbättra sättet som yrket utförs på.
Teknologins framsteg är en oundviklig del av vårt moderna samhälle, och det kommer inte att avstanna. Med detta i åtanke, är det avgörande att vi formulerar och implementerar riktlinjer och standarder för hur AI på ett etiskt och säkert sätt kan integreras inom juridiken.
