DEBATT: ”Förvirringen kring vinstsyftet”
DEBATT – av Göran Ohlson, juris doktor, bland annat tidigare chefsjurist för bygget av Öresundsbron.
Vinstsyftet i aktiebolag har i samhällsdebatten i det närmaste blivit ett axiom innebärande att uppfyllandet av andra intressen än att optimera avkastningen till aktieägarna betraktas som medel för att höja företagets anseende (och avkastning) men knappast en del av målet. Att företag kan utveckla och nyansera vinstsyftet så att hänsynstagande till andra intressen blir en integrerad del av den övergripande handlingsnormen för företagsledningen och de anställda kommer inte fram i samhällsdebatten. Det finns framförallt en historisk förklaring; syftet att generera vinst för utdelning till ägarna är en fundamental aspekt i den västerländska samhällsuppbyggnaden. Teorier om egennyttans betydelse för det allmänna välståndet utvecklades på 1700-talet i samband med industrisamhällets genombrott och har alltsedan dess försvarats som marknadsekonomins hörnpelare. När oacceptabla effekter av renodlad egennytta uppkommer i vår tid såsom miljöförstöring eller bristande socialt ansvarstagande har samhällsdebatten kommit att fokusera på legala restriktioner och inte om att utveckla viljemomentet, dvs. syftet.
Fixeringen vid vinstmaximen fortsätter trots att samhällsutvecklingen går i en tydlig riktning av att framtona företagens bredare ansvar att bidra till en konstruktiv utveckling av viktiga samhällsfunktioner. Företagsledningar överträffar varandra i påståenden om miljö- och socialt ansvar utan att det renodlade vinstsyftet modifieras. Privata aktörer inom vård, skola och omsorg hävdar att de sätter kvaliteten framför vinsten utan att förklara varför syftet fortfarande är begränsat till vinstgenerering. Statliga företag (som t.ex. Vattenfall, Svenska Spel och Systembolaget) påstås ha flera målsättningar i den politiska retoriken utan att den övergripande syftesbestämningen har ändrats från renodlat vinstsyfte. Samhällsdebatten präglas av sammanblandning mellan mål och medel och mellan företagsledningens och ägarnas mandat. Förr eller senare måste dessa stora samhällsfrågor sättas i perspektivet av målsättningen (syftet) med företagsverksamhet eftersom syftet bildar grunden för att förstå företagsledningens beteende och hur orsaken till visst beteende kan påverkas. Syftesbeskrivningen är företagsledningens övergripande handlingsnorm och adresserar viljemomentet till skillnad från restriktioner som gärna blir föremål för försök till kringgående i strävan efter måluppfyllelse.
I den svenska aktiebolagslagen är syftet att generera vinst för utdelning till aktieägarna grundregeln. Annat syfte förutsätter att aktieägarna beslutar att skriva in det alternativa syftet i bolagsordningen. Med andra ord är företagsledningen skyldig att vinstmaximera och hänsynstaganden som inte ytterst syftar till vinstmaximering är otillåtna. Företagsledningens intresse att främja företagets anseende i strävan efter vinst åberopas många gånger som förklaring till att det inte föreligger konflikt mellan vinstsyftet och andra hänsynstaganden men då har distinktionen mellan mål och medel gått förlorad; påstått hänsynstagande för att locka kunder är inte detsamma som att avstå från ett skadligt beteende när vinstpotentialen överväger riskerna med viss anseendeförlust. Annorlunda uttryckt är risken för anseendeförlust inte tillräckligt avskräckande när företagsledningarnas bonusar och ägarnas avkastningsintresse sätts på spel.
Istället för att som nu föreskriva ett och samma syfte (syftet att generera vinst för utdelning till ägarna) borde lagstiftaren fokusera på transparens; varje företag ska ha ett tydligt syfte inskrivet i bolagsordningen. Samtidigt bör det införas förbud att avvika från deklarerat syfte till skydd för samtliga intressenter. På så sätt skapas en konstruktiv process där företagen tvingas att utveckla sin syftesbeskrivning för att tillgodose sina intressenter. Härigenom kommer vi bort från den polariserade debatten där valet står mellan vinstsyfte eller inte vinstsyfte. Istället kommer syftesbeskrivningen anpassas till olika branscher och företag och uppvisa stor variationsrikedom. Det finns nämligen inga problem med att kombinera olika målsättningar så länge instruktionen till företagsledningen är tydlig.
I konkreta termer behöver ett antal högst aktuella samhällsfrågor belysas utifrån förståelse av vad syftet med företagsverksamhet innebär: Vinst i skol- och välfärdsverksamhet; att privata aktörer tvingas redovisa det verkliga syftet innebär sannolikt att syftesbeskrivningen kommer att utvecklas mot en kombination av kvalitet och vinst där en förutsättning för vinstuttag blir att vissa mätbara kvalitetsmål uppfyllts. Eleverna kan göra sitt urval baserat på trovärdiga kvalitetsmål och konkurrensen framtvingar en successiv förbättring. Vi får en kombination av kreativitet, effektivitet och ansvarstagande.Företagens samhällsansvar; om företag vill bli tagna på allvar med påståenden om miljö- och annat samhällsansvar blir de tvungna att integrera ansvaret i syftesbeskrivningen och tydligt ange att avkastningssträvan endast får utvecklas inom ramen för visst ansvarstagande. Samhällsansvaret blir en integrerad del av målet istället för att som nu vara ett medel för att förverkliga vinstmaximeringen.Offentliga bolag; staten och kommunerna bör vara skyldiga att utveckla tydliga syften för sina bolag så att medborgarna ska kunna kontrollera måluppfyllelsen. Det ska inte gå att bara påstå att man tar socialt ansvar samtidigt som den övergripande handlingsnormen förblir renodlad vinstmaximering.
