DEBATT: ”Företag ska inte användas som brottsverktyg”

DEBATT – av David Josefsson (M), Riksdagsledamot Civilutskottet.

Bristen på förebyggande åtgärder, låg upptäcktsrisk och stora vinster gör ekonomisk brottslighet till en attraktiv verksamhet. Nu måste regeringen skrida till verket och se över lagstiftningen.

Med hjälp av bolagsmålvakter kan kriminella bedriva olaglig verksamhet bakom en laglig fasad. Det kan handla om allt från skattebrott och olika former av bedrägerier till penningtvätt. Genom att använda sig av målvakter kan grovt kriminella agera anonymt och utom synhåll för de brottsbekämpande myndigheterna.

En bolagsmålvakt är en person som oftast mot en blygsam ersättning låter sig utses till en företrädare för ett bolag, utan att ha för avsikt att delta i bolagets verksamhet. På så vis kan den verkliga huvudmannen undvika straffansvar eftersom det ofta är svårt att bevisa kopplingen till bolaget.

Det är inte ovanligt att kriminella utnyttjar både avlidna och socialt utsatta personers identiteter för ändamålet, vilket är särskilt stötande och gör det ännu viktigare att komma till rätta med problemet.

Uppläggen tenderar att bli allt mer sofistikerade och utarbetade. Det är därför angeläget att möta den här brottsligheten på ett mer effektivt sätt. Riksdagen har på initiativ av Moderaterna tillkännagivit för regeringen att lagstiftningen måste ses över.

Sedan 2019 bedriver Ekobrottsmyndigheten, Kronofogden, Bolagsverket och Skatteverket ett gemensamt projekt för att motverka bolagsmålvakter. Det arbetet är bra, men det räcker inte. Regeringen måste återkomma till riksdagen med konkreta lagförslag som ger myndigheterna bättre möjligheter att bekämpa förekomsten av bolagsmålvakter, utan att det generellt försvårar att starta och driva företag.

Både Ekobrottsmyndigheten och Bolagsverket efterfrågar ny lagstiftning på området. Bland annat föreslås att det införs stöd i associationsrättslig lagstiftning för att kunna vägra registrering av styrelseledamöter eller avregistrera uppgifter efter en samlad bedömning.

Det vore även lämpligt om Bolagsverket kunde ställa krav på personlig inställelse vid misstanke om planerad brottslighet, men också kunna göra djupare kontroller vid registrering av aktiebolag och dess styrelser. Att kunna avregistrera företrädare med falska eller obefintliga id-handlingar bör vara en självklarhet, men är tyvärr inte det i dag.

Utan bolagsmålvakter riskerar ekobrottslingar att själva åka fast. Den typ av befogenheter som myndigheterna efterfrågar är viktiga brottsförebyggande verktyg. Inte bara skulle det hindra nyregistreringar av målvakter utan också kunna sätta stopp för pågående ekonomisk brottslighet. Bristen på förebyggande kontrollmekanismer gör att tröskeln i dag är låg för kriminella att värva nya målvakter och fortsätta sin kriminella verksamhet.

I augusti 2019 konstaterade näringsministern att det mycket väl kunde vara så att lagstiftningen inte hängt med. Han poängterade att myndighetssamverkan är viktigt eftersom det tar tid att ta fram ny lagstiftning. Men sedan dess har regeringen varit passiv och av regeringspartiernas reservation mot riksdagens tillkännagivande kan man utläsa att det inte heller verkar vara en prioriterad fråga. Om regeringen hade tillsatt en utredning redan 2019 hade vi kunnat ha effektiva och skarpa åtgärder på plats i dag, men i stället har två år gått förlorade helt i onödan.

Aktiebolaget som associationsform har tjänat Sverige väl i över hundra år. När kriminella upptäckt att företagsformen också kan tjäna dem väl, så måste en översyn göras för att säkerställa att vi har lagstiftning för att motverka det. Regeringen har ingen tid att spilla. Kriminella kan inte tillåtas blanda bort korten på det sätt som de nu gör.