DEBATT: Elever underkänns för att lärarna följer skollagen

DEBATT – av Sara Bundzik, Specialpedagog på introduktionsprogram, med en kandidatexamen i arbetsvetenskap.
Svensk skollag (2010:800) har skapat en segregerad skola, en skola som primärt handlar om bedömning. Svensk skola sållar ut de elever från skolsystemet som inte passar in i skollagens paragrafer. Samtidigt står skollagens paragrafer i konflikt med varandra och med diskrimineringslagen (2008:567), regeringsformen (1974:152) och FN:s konventioner om mänskliga rättigheter.
Det är framför allt lärarna som ska omsätta det som står i skollagen i praktiken. Landets lärare planerar sin undervisning utifrån kursplanernas innehåll. Kursplanerna kommer både från regeringens förordningar och Skolverkets föreskrifter. Kursplanerna står alltså längst ner i rättsordningen. Ändå är dessa rättskällor för lärare det enda sanna.
Förutom kursplaner följer lärare skollagens paragrafer om nationella prov (10 kap 20a §, 15 kap 25a §) och om betygssättning (10 kap 17, 20 §, 15 kap 23, 24, 25 §).
I den obligatoriska grundskolan är det många elever som inte når upp till regelverken som lärarna följer. Cirka 25 procent underkänns i minst ett ämne i sitt slutbetyg i årskurs nio. Eleverna underkänns för att lärarna följer kursplanerna och enstaka paragrafer i skollagen.
Skollagens kapitel tre har givit skolorna ett kompensatoriskt uppdrag, vilket innebär att elever som riskerar att få underkänt betyg ska ges stöd. Men för de elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan stödet i praktiken innebära att skolpersonal arbetar med att försöka träna bort funktionsnedsättningen.
Lyckas skolan inte träna bort funktionsnedsättningen kan läraren använda sig av en undantagsbestämmelse (SFS 2010:800 10 kap 21 §, 15 kap 26 §). I skolan kallas den för pysparagrafen. Finns det särskilda skäl kan lärare bortse från kunskapskrav vid betygssättning. Men pysparagrafen är godtycklig. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är den fullständigt förkastlig. Det är många lärare som inte vet hur de ska använda paragrafen.
Även det kompensatoriska uppdraget är godtyckligt. Det finns ungefär 140 000 lärare i grundskolan och gymnasieskolan, och ungefär 11 000 speciallärare och specialpedagoger. I deras utbildning ingår inte några särskilda kunskaper om diagnoser. Om en elev är rullstolsbunden kommer inte skolpersonalen försöka träna eleven att gå. Skolpersonalen saknar kompetens. Men när det gäller funktionsnedsättningar som inte är synliga för ögat ska skolpersonalen träna eleverna emot deras funktionsnedsättning.
Det kompensatoriska uppdraget kan ifrågasättas om man sätter det i relation till barnets bästa. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (Artikel 3) ska barnets bästa beaktas och enligt skollagen (1 kap 10 § 1 st) ska barnets bästa vara utgångspunkt i all utbildning. Det är inte barnets bästa att försöka träna bort en funktionsnedsättning. Enligt diskrimineringslagen (2008:567) ska elever med en funktionsnedsättning komma i en jämförbar situation med elever utan funktionsnedsättning. Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kommer inte i en jämförbar situation. Utifrån ett elevperspektiv kan kursplanerna och det kompensatoriska uppdraget bli diskriminerande enligt diskrimineringslagen 1 kap 4 § 1, 2, 3, 6 p.
Elever med en funktionsnedsättning riskerar i större utsträckning än andra att inte nå upp till godkända betyg. Men det finns fler grupper av elever som har ökad risk att få underkända betyg. Det gäller framför allt elever med invandrarbakgrund, med lågutbildade föräldrar och elever med problematiska hemförhållanden. Dessa elevgrupper har sämre möjligheter inom det svenska skolsystemet.
Varje år utestängs cirka 15 procent av grundskolans elever från vidare studier på gymnasiet för att de har underkända betyg. Samtliga nationella program i gymnasieskolan har behörighetskrav (SFS 2010:800 16 kap 30-31 §). För de elever som inte når upp till kraven gäller introduktionsprogram (SFS 2010:800 17 kap). Där samlas landets underkända elever. Men programmet saknar nationellt uppsatta mål, innehåll, upplägg, struktur, grupper, klasser, tillhörighet, valfrihet. Eleverna läser grundskolans ämnen en gång till och programmet ger ingen examen. Introduktionsprogrammet har funnits i snart 30 år. Introduktionsprogrammet är det mest exkluderande i hela vårt svenska samhälle.
De elever som det svenska skolsystemet utestänger förhindras att kunna skaffa sig en gymnasieexamen, därmed riskerar de att hamna i utanförskap. Den svenska arbetsmarknaden kräver numera en gymnasieexamen, oavsett vilket arbete man söker. En gymnasieexamen krävs även för de yrken som egentligen inte kräver någon särskild yrkesutbildning.
Det svenska skolsystemet går emot FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (Artikel 23 & 26), FN:s konvention om barnets rättigheter (Artikel 4 & 28), FN:s konventionom ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (Artikel 6 & 13), FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder (Artikel 27 & 24). Samtliga konventioner uttrycker att stater aktivt ska arbeta för att främja utbildning på alla nivåer. Och stater ska aktivt arbeta för att motverka arbetslöshet. Även i regeringsformen anges dessa rättigheter (SFS 1974:152 1 kap 2 § 2 st).
Den svenska skollagen står i centrum för Sveriges utanförskap. Skollagen är exkluderande och diskriminerande i grunden. Ändra skollagen!!!