Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

DEBATT: ”Domstolsreformen behöver utvärderas”

Debatt
Publicerad: 2021-04-13 11:03

DEBATT – av Christina Wainikka Immaterialrättsansvarig, Svenskt Näringsliv, Patrick Krassén Immaterialrättsansvarig, Företagarna, Mats Kola Ordförande, Svenska Industrins IP Förening Stefan Lautmann Ordförande, Sveriges Patentbyråers förening, Lars Thyresson Ordförande, FICPI Sweden – internationella organisationen för patent- och varumärkesombud.

För varje år blir det mer tydligt att vi lever i en kunskapsekonomi, där olika kunskapsbaserade tillgångar, såsom patent och upphovsrättigheter, i ökande grad är grunden för företagande. Många företags tillgångar är numera till övervägande del icke-materiella. Företags varumärken kan vara betydligt viktigare för deras verksamhet än maskiner och fastigheter.

För att vara trygga i att ens kunskapsbaserade tillgångar är skyddade är företag beroende av ett välfungerande rättsligt skydd genom domstolssystemet. 2016 fick Sverige en ny domstolsordning, genom inrättandet Patent- och Marknadsdomstolen (PMD) och Patent- och Marknadsöverdomstolen (PMÖD). Samtidigt lades specialdomstolarna Marknadsdomstolen och Patentbesvärsrätten ner.

De nya domstolarna är särskilda domstolar (inte specialdomstolar), inrättade i Stockholms tingsrätt respektive Svea Hovrätt. Reformen innebar att mål inom immaterialrätt, konkurrensrätt och marknadsföringsrätt samlades till de nya domstolarna.

Våra organisationer var inför reformen mycket engagerade i de nya domstolarnas utformning, instansordningen, målområdet, säkerställande av kompetens, handläggningens effektivitet och ett antal andra relevanta frågor. I breda delar av näringslivet fanns inför reformen en oro om hur de nya domstolarna skulle fungera.

Denna oro tog regeringen fasta på, och anförde i propositionen att för att säkerställa att regelverket skulle ha en så ändamålsenlig utformning som möjligt och att reformen skulle få avsett genomslag när det gäller konsekvenserna för företagen, skulle reformen följas upp och utvärderas.

Uppföljningar skulle enligt regeringen göras i tre etapper: två, tre respektive fem år efter de nya domstolarnas inrättande. Uppföljningen skulle ”utgå från en nuvärdesanalys och avse såväl reformens effekt på handläggningstider och kvalitet i dömandet som kostnadskonsekvenser för både enskilda och det allmänna”, samt ”bedöma reformens effekter när det gäller kontinuiteten i dömandet och kompetensuppbyggnaden på lång sikt”. Inom ramen för uppföljningen skulle även behovet av eventuella justeringar av domstolarnas behörighet och andra förändringar av regelverket övervägas.

Till dags dato har inga uppföljningar av domstolsreformen gjorts, eller ens påbörjats. I september är det fem år sedan de nya domstolarna öppnade. Enligt regeringen skulle redan två uppföljningar ha gjorts. Viktiga frågor om handläggningstider, domarrekrytering och kvalitet kvarstår obesvarade.

EU-kommissionen har en handlingsplan för immaterialrätt som en central del av sin industristrategi. Detta visar att frågor om immaterialrätt är högt prioriterade näringspolitiska frågor. Att immateriella tillgångar blir allt viktigare för företag har också bekräftats i flera rapporter de senaste åren, från bland annat OECD och Europeiska Immaterialrättsmyndigheten EUIPO.

Ett väl fungerande domstolssystem är av avgörande betydelse för näringslivet. Förutsebarhet om vad som gäller och att tvister kan hanteras av domstolarna utan dröjsmål och med kvalitet är avgörande för företags vilja att investera i innovativa projekt.

Vi vill därför uppmana regeringen att snarast, som utlovats, initiera en grundlig utvärdering av domstolsreformen.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se