Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

DEBATT: ”Corona utmanar redan pressat rättsväsende”

Debatt
Publicerad: 2020-06-22 10:55
Foto: Domstolsverket

DEBATT – av Lee Wermelin, ordförande Akavia, Elisabeth Åberg, ordförande Saco-S Domstol och Emma Berge, ordförande Saco-S Åklagarmyndigheten

Nästan var fjärde domstolsförhandling har ställts in under 2020, i många fall på grund av Coronapandemin. Rättsväsendet har hittills klarat utmaningen men risken är att de uppskjutna förhandlingarna slår tillbaka när den mest akuta krisen är över.

Precis som alla delar av samhället har även rättsväsendet påverkats av pandemin. Även domare, åklagare, advokater och nämndemän blir sjuka och tvingas vara hemma från jobbet, trots sina samhällsbärande uppdrag.

Under 2020 har nästan var fjärde domstolsförhandling fått ställas in. Även under ett normalt år ställs en hel del förhandlingar in men pandemin har lämnat tydliga avtryck i domstolarnas verksamhet. Inte minst är den höga medelåldern bland landets nämndemän en utmaning för landets domstolar. I dag är nästan varannan nämndeman över 65 år.

Medarbetarna inom rättsväsendet kämpar hårt för att verksamheten ska kunna fortgå trots pandemin. Stora delar av rättsväsendet har på kort tid tvingats digitalisera de delar som går, yngre nämndemän har kallats in och förhandlingar som kan vänta har lagts på hög. Men även om läget just nu verkar vara under kontroll riskerar den krishantering som nu pågår att få betydande konsekvenser på sikt, inte minst gäller det arbetsmiljön för våra medlemmar inom rättsväsendet.

En ny undersökning från Akavia visar att välbefinnandet för våra medlemmar på domstolarna påverkas negativt av de inställda förhandlingarna. Drygt var tredje uppger att arbetsbelastningen ökat till följd av pandemin. Nästan fyra av tio svarar att den egna stressen ökat och varannan menar att välbefinnandet i arbetat har försämrats som en konsekvens av pandemin. Särskilt tydlig är trenden på de domstolar där mål i större utsträckning ställs in eller skjuts upp. Här svarar nästan sex av tio att välbefinnandet i arbetet har försämrats.

De mål som nu blir läggs på hög måste förr eller senare hanteras. På sikt riskerar de många uppskjutna och inställda förhandlingarna att bli ett akut arbetsmiljöproblem. Samtidigt har vi en redan ansträngd situation där både domstolarna och åklagarväsendet under lång tid vädjat om ökade ekonomiska resurser.

Ska rättsväsendet ha en rimlig chans att hantera konsekvenserna av pandemin på ett hållbart sätt krävs en långsiktig och sammanhållen syn på hela rättsväsendet. Varje myndighet måste ges tillräckliga resurser för att klara kompetensförsörjningen och säkra en god arbetsmiljö. Inte minst är det angeläget inom våra domstolar där personalomsättningen nu ligger på en oroväckande hög nivå, samtidigt som var femte domare kommer att gå i pension inom de närmsta åren. Med tanke på hur lång tid det tar att utbilda nya domare är det en mycket oroande utveckling.

Om vi ska ge rättsväsendet förutsättningar att klara perioden efter den akuta krisen ser vi tre nödvändiga åtgärder. I första hand handlar det om att möjliggöra för fler domstolar att genomföra förhandlingar med så liten risk för smittspridning som möjligt. En given del är förstås ett ökat användande av digital teknik för att genomföra förhandlingar på distans. Här arbetar många av domstolarna hårt för att snabbt implementera ny teknik. Från politiskt håll behövs resurser så att bristande ekonomi inte står i vägen.

Vi behöver också undersöka möjligheten att begränsa det fysiska deltagandet av riskgrupper i förhandlingssalen. Med tanke på den relativt höga medelåldern hos landets nämndemän vill vi därför se möjligheten att tillfälligt genomföra förhandlingar med ett färre antal eller helt utan nämndemän. Ett sådant moratorium bör inte gälla generellt, utan anpassas till rådande förhållanden vid de olika domstolarna. Den vägledande principen bör vara att begränsa deltagandet av nämndemän om det medför att fler förhandlingar kan genomföras.

Vårt andra förslag är att domstolarna ges öronmärkta resurser för att kunna öka antalet notarieplatser. Vi har i tidigare undersökningar sett att många domstolar tvingats dra ner på antalet notarieplatser på grund av det ansträngda budgetläget. Nu behöver vi säkra den framtida kompetensförsörjningen och göra vad vi kan för att avlasta de hårt pressade medarbetarna på domstolarna. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att notariemeritering krävs även för att bli åklagare eller kronofogde. Att öppna fler notarieplatser ger dessutom nyutexaminerade jurister fler möjligheter på en potentiellt skakig arbetsmarknad. För att de skickligaste juristerna ska kunna välja att bli exempelvis åklagare eller domare krävs att de får en notarieplats.  

Vårt tredje förslag handlar om den långsiktiga styrningen av myndigheterna inom rättsväsendet. Våra politiska företrädare måste i större utsträckning se rättsväsendet som en helhet snarare än enskilda myndigheter. Varje satsad krona på polisen måste matchas av satsningar på åklagare och domare. Annars bygger vi in svagheter i rättsstatens mest grundläggande fundament. Nu är det avgörande att se till att åklagarväsendet och domstolarna har tillräckligt resurser för att klara sitt uppdrag och samtidigt värna våra medlemmars arbetsmiljö. Vi ska inte bara ta oss igenom krisen, vi måste också hitta ett rimligt och hållbart sätt att arbeta och leva efter den.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.