Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

DEBATT: ”Barnens behov lämnas helt därhän”

Debatt
Publicerad: 2021-01-07 11:42

DEBATT – av Eva Solberg, tidigare ordf. Moderatkvinnornas arbetsgrupp Familjefrid, Marie Larsson, socionom Göteborg,
Nathalie Molenda, socionom Eskilstuna, Annica Kosner, psykolog Kalmar/Öland

Regeringsformen 1 kap 9 § ställer krav på objektivitet, opartiskhet och lika behandling av medborgare. Socialtjänsten har i decennier kritiserats för brister i barnavårdsutredningar. Vetenskapligt stöd i arbetsmetoder och insatsers resultat saknas. Att ändra lagen kommer inte lösa dessa problem eller leda till läkning av en illa misskött verksamhet.

Att separera barn från sina familjer och tvångsomhänderta barn och unga är bland det mest inskränkande en stat kan göra mot sina medborgare. Grundlagen försäkrar mot godtyckliga integritetskränkande ingrepp i privatlivet och borde enligt de lagar som råder ej tillåtas förekomma på ett rättsosäkert sätt.
Socialtjänsten har gång på gång visat sig sakna kunskap att bedriva rättssäkra utredningar, att tillräcklig teoretisk utbildning inom vetenskaplig utredningsmetodik saknas. För att en utredning ska vara rättssäker krävs att den är saklig och objektiv. Forskning visar dock på motsatsen, att socialsekreterare konstruerar stereotypa bilder utifrån egen ”confirmation bias” och gör godtyckliga
tolkningar och bedömningar som är baserade på egna erfarenheter och åsikter.

Socialsekreterare påverkas även av kulturen de verkar i, dvs att de anpassar sig till de synsätt som skapats och råder, vilket bidrar till än mer bristande rättssäkerhet. Följden blir att barn som inte ska omhändertas utsätts för godtyckliga separationer och riskerar trauman samtidigt som barn som borde omhändertas inte gör det. Det leder till att placerade barn rycks upp och flyttas runt otaliga gånger. Det är också därför vi ser små barn som abrupt får sin väska packad för att lämna den enda familj de har och haft. Samtliga av dessa felbeslut har en gemensam nämnare: rättsosäkra utredningar som ligger till grund för samtliga efterföljande beslut. Denna rättsosäkerhet och okunskap i kombination med en enorm och allsmäktig makt hos dem som avgör dessa barns öden kan bli en direkt livsfarlig kombination för de barn och familjer som drabbas.

Allvarliga brister hos socialtjänsten är något som såväl forskare som bl a Bo Edvardsson och Eva Friis som tillsynsmyndigheter larmat om i många år. I tillsyn 2019 inom sociala barn- och ungdomsvården 2017 och 2018 fann IVO brister i 67 procent! Bristerna innebär att barn och unga riskerar skada eller till och med avlider. En rättssäker utredning i barnavårdsärenden tillhör undantagen. Utredningar innehåller uppgifter som styrker utredarens bild medan annan relevant information förtigs. Utredningar fokuserar på föräldrarnas tillkortakommanden som styrker utredarens initiala och subjektiva bild samt att separationer och omhändertagande ses som enda lösningen. Barnens behov lämnas helt därhän och riskerar senare visa sig blivit ”barnets värsta”.

Förslag för ökad rättssäkerhet:
– Säkerställa erforderlig kompetens och rättssäkerhet vid utredningar med kritisk och vetenskaplig utredningsmetodik.
– Inför kvalitetssäkringssystem i alla led. Krav och kontroll av kompetens och kvalitet.
– Förtydliga tjänstemannaansvar med möjlighet att dömas för brister. Utvärdera nöjdhet hos dem insatserna är till för.
– Multiprofessionella team. Socionomer ska inte sitta med livsavgörande beslut ensamma.
– Socialtjänsten bör ha bevisbördan. Idag råder omvänd bevisbörda där enskilda riskerar falska anklagelser om vad som helst. En myndighet i ett demokratiskt land borde kunna förväntas vara mer professionell än att ägna sig åt förtals- och smutskastningskampanjer, som ibland urartar till ren förföljelse av enskilda medborgare (Edvardsson, 2013).
– Krav på NPF-kompetens då både barn och föräldrar med funktionsnedsättningar och funktionsnedsättningar löper särskilt hög risk att diskrimineras och drabbas menligt av rådande bristande kompetens.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se