Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

DEBATT: ”Bankerna skapar en identitetslös underklass”

Debatt
Publicerad: 2020-08-27 08:36

DEBATT – Av Torgny Jönsson, ordförande för föreningen Reclaimjustice

Bankernas godtyckliga hantering av penningtvättslagen, där konton spärras och bankid:n dras in i allt större omfattning, bryter mot den så kallade kontraheringsplikten. Den genom EU direktiv införda bestämmelse som ger varje medborgare rätt till ett betalkonto med normalt medföljande tjänster. Bankernas nedstängning av konton och indragning av bankid:n skapar en underklass
hänvisad till en svart ekonomi och som saknar möjlighet att identifiera sig hos mängder av myndigheter och andra viktiga tjänster. En identitetslös underklass som kan räddas av förstatligandet av bankid.

Svenska banker omfattas av avtalstvång, kontraheringsplikt, gentemot alla landets konsumenter genom betalkontodirektivet som infördes den 1 juni 2017. Trots att lagstiftaren normalt avstår från att blanda sig i privaträttsliga intressen, såsom till exempel avtalsfrihet mellan bank och kund, ansåg man att principen om allas rätt till betalkonto och därmed även bankid var viktig att skydda.
Bankerna är därmed tvingade att erbjuda betalkonto till alla efter principen att det som erbjuds en ska erbjudas alla. Endast i undantagsfall och då det enligt lagstiftaren föreligger ”särskilda skäl” äger banken rätt att neka en kund att öppna betalkonto. Vid sidan av betalkonto och betalkort tillhandahåller de privatägda svenska bankerna bank-id. En väg att identifiera sig som är närmast nödvändig i ett alltmer digitaliserat samhälle.

Bankernas efterlevnad av det tvingande betalkontodirektivet är allt annat än självklar. Kunder avvisas på grund av betalningsanmärkningar och tidigare oreglerade skulder, i strid med gällande tillämpningsregler. En tilltagande integritetskränkande och lagvidrig tolkning hos bankerna av penningtvättslagen, i kölvattnet av Swedbanks ohämmade penningtvätt i Baltikum, har medfört att
konton spärrats och bankid:n dragits in i parti och minut. Med det givna resultatet att många tusen förlorat möjligheten att kunna identifiera sig digitalt.

Mindre önskvärda kunder utestängs med den förlåtande, oklara och oprecisa förklaringen om att banken saknar tillräcklig kundkännedom. Efter att ha letat förklaringar och precisering av vad ”god kundkännedom” innebär är Finansinspektionens onyanserade och haltande beskrivning den ledning
som ges. Där slås fast att banken ska ”förstå” bakgrunden till varje enskild transaktion som kunden genomför. Varför ska banken förstå bakgrunden och högst privata skäl till varför familjemedlemmar hjälper varandra ekonomiskt?

Det är djupt olyckligt att privata intressenters godtycke ska avgöra vem och vilka som ska ha rätt att identifiera sig i det digitala samhället. Det är djupt olyckligt att privata intressenter ska ha rätt att avgöra vem och vilka som bereds möjlighet att tillhöra den vita respektive den svarta ekonomin. 11 privatägda banker med egen rättstillämpning äger rätten att döma och fatta beslut över din
lagstadgade rätt att kunna identifiera dig digitalt. Ett uppdrag som sköts utomordentligt uselt utan att röster höjs. Den nya identitetslösa underklassens röster försvinner i skvalet om bekämpning av det allvarligaste av alla brott – penningtvätt.

Mot bakgrund av bankernas ojämna, oförutsägbara och oklara tillämpning av penningtvättslagen föreligger synnerliga skäl för lagstiftaren att besluta om ett förstatligande av bankid. Rätten att kunna identifiera sig digitalt får inte bestämmas av godtycke hos privata aktörer. Den rätten tillkommer alla
och envar.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.