Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

DEBATT: ”Avskaffa reglerna om ansvarsfrihet i aktiebolag”

Debatt
Publicerad: 2020-11-23 08:38

DEBATT – av Frida Gommel, Juriststudent

Det svenska ansvarsfrihetsinstitutet är nära nog världsunikt – endast i Finland finns en motsvarande reglering. Skälet till detta är att flera länder som tidigare haft liknande regleringar – däribland Norge och Danmark – sedan längre har avskaffat dessa, på grund av de negativa effekter regleringen har på incitamenten för god bolagsstyrning. Det är hög tid för den svenska lagstiftaren att följa våra nordiska grannländers exempel och avskaffa reglerna om ansvarsfrihet i aktiebolagslagen.

I Sverige är det obligatoriskt för bolagsstämman i ett aktiebolag att behandla styrelsens och den verkställande direktörens ansvarsfrihet. En beviljad ansvarsfrihet innebär att bolagsstämman, det vill säga bolagets aktieägare, frånsäger sig rätten att söka skadeståndsansvar på grund av skada som tillfogats bolaget. Motivet bakom det svenska ansvarsfrihetsinstitutet beskrevs i 1971 års förarbeten som att det på så sätt skulle vara möjligt att få ansvarsfrågan till ett snabbt och effektivt avslut. Att bolagsledningen tillåts gå i ovisshet om huruvida omfattande skadeståndsanspråk kan riktas mot denna ansågs ha en skadlig inverkan på affärsmässigt risktagande och arbetsklimatet i styrelsen.

Regleringar som liknar den som återfinns i svensk rätt fanns tidigare i våra nordiska grannländer. I takt med utvecklingen inom den rättsekonomiska forskningen, särskilt av corporate governance-teorier, har emellertid ett efter ett av våra nordiska grannländer avskaffat regleringen. Idag är det bara i Sverige och i Finland som omröstningen om ansvarsfrihet är utgör ett enligt lag obligatoriskt moment på bolagsstämman.

År 2008 riktade revisionsutredningen kritik mot det svenska ansvarsfrihetsinstitutet bland annat då det utgör ett hinder mot utländska investeringar i svenska bolag, då frågan om ansvarsfrihet inte sällan är ett okänt rättsinstitut utomlands. Sedan dess har dock diskussionen om ansvarsfrihetsinstitutets vara och icke vara avstannat, något som givetvis är olyckligt. Det svenska ansvarsfrihetsinstitutet är kostnadsdrivande för företagen och skadligt för svenskt företagsklimat.

Ansvarsfrihetsinstitutet leder de facto till en omfattande maktförskjutning från aktieägarna till bolagsledningen, i och med att rätten att söka skadeståndsansvar frånsägs. Detta står i motsatsförhållande till den svenska lagstiftningens strävan på senare år att, i linje med corporate governance-teori, stärka det aktiva ägandet i aktiebolag. Det avstånd mellan bolagsledningen och bolagets ansvarsutkrävande funktioner som därmed skapas kan starkt ifrågasättas.

En studie av danska bolag, där ansvarsfrihetsregleringen är dispositiv och bolagen alltså kan välja om sådana regler ska tas in i bolagsordningen, visar att förekomsten av ansvarsfrihetsregler i bolagsordningen korrelerar med maktförhållandet mellan aktieägare och bolagsledning. Bolag där ledningen hade en stark position i förhållande till aktieägarna – typiskt sett stora bolag med ett spritt ägande – tenderade i högre grad att ha regler om ansvarsfrihet införda i bolagsordningen. Undersökningen utmynnar i en skarp kritik av ansvarsfrihetsinstitutet på grunden att möjligheten att införa regler om ansvarsfrihet utnyttjas av bolagsledningar som redan har en stark position, och utgör ett sätt för dessa bolagsledningar att ytterligare befästa denna maktposition.1

Ytterligare en brist i det svenska ansvarsfrihetsinstitutet illustreras av turerna kring Swedbanks mycket muppmärksammade bolagsstämma år 2016. Bolagsstämman valde att med majoritet (76 procent) bevilja ansvarsfrihet för Swedbanks då förra styrelseordförande och verkställande direktör. Men beslutet skulle visa sig vara en chimär; det finns nämligen en undantagsregel med innebörden att beviljad ansvarsfrihet kan åsidosättas om ägare som företräder minst 10 procent av det totala aktieinnehavet vid omröstningen motsatte sig beslutet. Med andra ord beviljades ansvarsfrihet, något som dock saknade såväl juridisk som praktisk betydelse, eftersom beslutet ändå inte utgjorde ett hinder mot att väcka talan.2

Ytterligare en undantagsregel medger att talan väcks trots beviljad ansvarsfrihet om det efter bolagsstämman framkommer väsentligt ny information. Sammantaget har de många undantagen från en beviljad ansvarsfrihet fått professor Knut Rodhe att träffande beskriva ett beslut om ansvarsfrihet som ett beslut som ”i praktiken saknar betydelse”.

Sammanfattningsvis är det alltså mycket lite som tyder på att det svenska ansvarsfrihetsinstitutet har den effekt det enligt motiven är avsett att ha – det vill säga att ge bolagsledningen trygghet och förtroende. Samtidigt medför institutet den negativa effekten att aktieägarna, i strid med moderna strävanden i enlighet med corporate governance-teori, förlorar makt och kontroll i bolaget.

De enda som gynnas av en sådan ordning är bolagsledningar som inte drar sig för att åsidosätta aktieägarnas intressen till förmån för sina egna intressen. Det är skadligt för svenskt företagsklimat såväl sett till tillväxtmöjligheter, som sett till förtroendet för svenska företag och därmed möjligheten att attrahera kapital. Därför borde Sverige följa de övriga nordiska ländernas exempel och fasa ut reglerna om ansvarsfrihet ur aktiebolagslagen.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se