DEBATT: ”Anonyma vittnen är inte att värna rättsstaten”

DEBATT – av Malin Björk, kammaråklagare och riksdagsledamot Justitieutskottet (C) Johan Hedin, rättspolitisk talesperson och riksdagsledamot Justitieutskottet(C) och Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot Justitieutskottet (C).

I flera år har vi sett en allt mer brutal kriminalitet i Sverige. Vi serveras dagligdags nyheter om skjutningar, sprängningar, rån, utpressning och mord. Den tilltagande gängkriminaliteten hotar inte bara de kriminella och deras omgivning, utan utgör även ett hot mot vårt rättssamhälle och allmänhetens tilltro till det. Då är det lätt hänt att instinktivt gå mot de skarpaste och mest ingripande verktygen som finns att tillgå. Men att tillåta sådana verktyg innebär utmaningar för rättsstaten och kan, om de används på lösa grunder, riskera att underminera den.

Vi har idag ett politiskt debattklimat där lag och ordning står högt på dagordningen, och där flera partier presenterat förslag som innebär att staten skulle tillåtas vidta mycket ingripande åtgärder på bekostnad av individens fri- och rättigheter. Det handlar om visitationszoner, preventiv avlyssning, DNA-topsning mer eller mindre på måfå, medicinsk masstestning av barn och omhändertagande av barn till föräldrar som inte satt barnen i förskola.

Om de här förslagen skulle genomföras riskerar vårt samhälle att glida i en auktoritär riktning. Gemensamt för förslagen är att de urholkar flera av rättsstatens kärnvärden; förutsägbarhet, objektivitet och respekt för allas våra fri- och rättigheter. Det kan kännas lockande i stunden att vidta drastiska åtgärder när den grova kriminaliteten äter sig in i samhällskroppen. Men risken är stor att vi vaknar upp i en inte alltför avlägsen framtid och undrar hur vi kunde låta utvecklingen dra iväg åt fel håll. Att vi vaknar upp i ett samhälle där vi som individer gett upp flera av de fri- och rättigheter vi tidigare tagit för givna.

Ett förslag som återkommande har lyfts fram är att införa möjligheten att vittna anonymt. Men ett anonymt vittnesmål är problematiskt på flera sätt, då det sätter centrala principer i den öppna brottmålsprocessen ur spel, som rätten till korsförhör. Förslaget försvaras ofta utifrån att det krävs fler verktyg för att kunna komma åt och döma fler kriminella i det allvarliga läge vi idag befinner oss. Men förutom att anonyma vittnen riskerar att urvattna vår rättsstat, skulle effekten av att införa en sådan möjlighet bli högst marginell, om ens någon. Det anförs ofta att flera av våra grannländer har infört den här möjligheten, men alls inte lika ofta att verktyget knappast används. Vi har, liksom våra grannländer, att hålla oss till Europakonventionen och gällande praxis från Europadomstolen. Av den framgår att anonyma vittnen endast kan tillåtas under högst specifika omständigheter. Dessutom är bevisvärdet av ett anonymt vittnesmål mycket begränsat. Europadomstolen har slagit fast att ett anonymt vittnesmål förvisso får användas i en rättsprocess, men att det inte får ligga till grund för en dom i sin helhet eller i väsentliga delar just mot bakgrund av dess svagheter ur ett rättssäkerhetsperspektiv.

En tilltagande grov organiserad brottslighet innebär stora utmaningar och prövningar för rättsstaten. Då är det av största vikt att de åtgärder och reformer som vidtas för att beivra denna brottslighet faktiskt kan nå önskvärda resultat. Annars finns risk att vi, steg för steg, försvagar vår rättsstat och det utan att de begränsningar vi inför har någon påverkan på den brottslighet vi säger att vi vill komma åt.

Det är möjligt att göra det betydligt svårare att vara kriminell i Sverige utan att tumma på centrala rättsstatliga principer. Centerpartiet söker konstruktiva lösningar på det brännande problem som den grova kriminaliteten utgör, och efterlyser en saklig debatt där vi kan hitta breda och långsiktiga överenskommelser för att mota tillbaka kriminaliteten och öka allas vår trygghet. Vi är även fortsatt redo att framgent utveckla rättsstatens verktyg utan att för den sakens skull tumma på några av vårt samhälles mest centrala principer – för en fortsatt stark och effektiv rättsstat.