DEBATT: ”169 hål i de svenska mänskliga rättigheterna”
DEBATT – av Stellan Gärde, ordförande och Paul Lappalainen, ordförande, ICJ Sverige.
Det pågår nu en stark och viktig debatt om behov av förändringar och skydd på demokrati- och rättighetsområdet. Det gäller spionerilagar som drabbar journalisters arbete, avlyssning utan konkret brottsmisstanke, förtal på internet, förslag på undantagslagar vid kris och intrång i allas vår integritet. Juridiken berör oss i allra högsta grad i vår vardag.
Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen har till försvar för rättsstaten utarbetat ett Program för Rättsstaten Sverige och kräver 169 förbättringar. Juristkommissionen vill genom sitt program sända ett tydligt budskap till våra politiker, riksdagen, regering, myndigheter, domstolar, medierna och allmänheten. Juristkommissionen vänder sig till var och en som bor i Sverige för att budskapet ska få spridning och stöd. Programmet är ett resultat av ideellt engagemang 2018–2023, där experter och många personer medverkat. Ett flertal offentliga möten har gett synpunkter som lett till justeringar i programmet. Detta program är ett steg på vägen mot försvaret av svensk rättsstat.
Vårt program innefattar fem huvudområden: Skyddet för vår demokrati och rättssäkerhet, Enskilda personers mänskliga rätt, FN, EU och Europakonventionen, Diskriminering, urfolks och minoriteters rättigheter, och Frihetsberövande, brott och straff.
Vi menar att samspelet mellan välfärdsstaten och rättsstaten måste fungera bättre. För att rättssäkerhet, värdighet och frihet ska garanteras och vara effektiva måste den enskilde, som sista utväg, kunna ha reella ekonomiska möjligheter att gå till domstol för sin rätt. Ekonomisk ersättning kan gottgöra, men för att den enskilde i ro ska kunna leva vidare så föreligger det ofta ett behov av att fastställa att en kränkning skett. Dessutom är rättspraxis nödvändigt för att ändra normerna så att andra inte utsätts för liknande övertramp. I sådana fall har enskilda också bidragit till att uppnå lagens samhälleliga mål.
Vi vill här ge ett axplock ur de 169 krav Juristkommissionen ställer:
Grundlagen ska innehålla regler som förhindrar en avveckling av det demokratiska statsskicket och mänskliga rättigheter då detta är en naturlig del av den svenska statsbildningen.
MR-institutet ska ha ett oberoende gentemot regeringen genom ett grundlagsskydd. Institutet ska inte kunna avskaffas med enkelhet.
I regeringsformen tas in regler för att stärka domstolarnas oberoende – Grundlagsutredningen föreslår nu utmärkt en reglering i Regeringsformen för oberoendet vid tillsättning av domare, ex vilka som kan sitta i Domarnämnden för att undvika politisk influens.
Kunskap om vad en rättsstat är måste förbättras genom återkommande utbildning av anställda vid domstolar, myndigheter, kommuner och tas in i alla läroplaner och kursplaner för grundskola och gymnasieskola liksom i utbildningar på högskolenivå.
Public service ges ett grundlagsskydd för sin existens och finansiellt oberoende. Ledamöterna i förvaltningsstiftelsens styrelse ska utses av ett i regeringsformen inrättat förslagsorgan (jfr domarutnämningar).
För att förhindra och komma åt brott och andra övertramp på internet ska företrädare för leverantörer av onlinetjänster för delning på internet ha ett effektivt rättsligt ansvar för det innehåll deras användare laddar upp på tjänsten.
Regeringen ska åta sig att följa rekommendationer från FN-kommittéer om ersättning till enskilda vid myndigheters överträdelser av enskilds rätt. Dagens ordning underminerar värdet av enskildas anmälningar till FN.
Sverige verkar för att EU utvecklar ett mer sammanhållet skydd mot diskriminering genom bland annat antagandet av förslaget till antidiskrimineringsdirektivet (KOM (2008) 426), vilket innebär en utvidgning av skyddet mot diskriminering som idag är begränsat till arbetslivet.
Det säkerställs i diskrimineringslagen och annan lag att skälig anpassning föreskrivs vid funktionsnedsättning.
Diskrimineringslagen stärks med ett förbud mot multipel och intersektionell diskriminering.
Straffskärpningar ska kunna motiveras ur ett vetenskapligt perspektiv. Satsningar görs på minskad segregation och utanförskap som brottsförebyggande åtgärder.
Orsakerna bakom den låga åtalsfrekvensen vid anmälningar om våld mot kvinnor och polisens och åklagarnas hantering av anmälningar om sexualbrott måste utredas och uppklarningsprocenten förbättras.
Hatbrott ges en högre prioritet i rättsväsendet och det utreds om straffskärpningsregeln i 29 kap 2 § p. 7 brottsbalken är en effektiv straffskärpningsgrund i mål om brott som begåtts med hatmotiv.
Terrorismlagstiftningen görs tillräckligt klar för att säkerställa att den inte leder till omotiverade begränsningar av yttrande-, informations- och föreningsfriheten, rätten till privatliv och förbudet mot diskriminering. I det fortsatta arbetet kommer Juristkommissionen att stödja varje åtgärd som innebär en granskning av ingrepp i enskilda personers grundläggande rättigheter. Programmets alla krav finns på www.icj-sweden.org.
Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen vill bedriva ett effektivt rättspolitiskt arbete i en tid då de demokratiska fri- och rättigheterna attackeras. För detta är vi beroende av medlemmar som gemensamt kan ställa krav på att rättsstaten upprätthålls. Vi hälsar dig därför varmt välkommen att bli medlem genom att betala medlemsavgift. Medlemsavgiften är 300 kr per år för jurister och 150 kr för juridikstudenter. När du betalar ange namn och e-postadress! Bankgiro: 612-71 12 eller Swish: 123 301 0212
